Gläns över sjö och strand – snart är det jul. Och med julannalkandet kommer givetvis en språkbloggsjulkalender. Temat för årets kalender är ”Varför heter det så?”. Först ut är ordet jul, så har vi den lågoddsaren avklarad.
Ursprungligen var det egentligen en annan fest som vi kallade jul här i norden. Den festen låg passligt mitt i vintern, så när vi plötsligt skulle börja fira minnet av en ny gudoms födelse under ungefär samma tid blev det aldrig riktigt av att något nytt ord etablerade sig. Jul som jul. Poängen är att något ska firas. Man får kalvsylta nu också.
Vad ordet jul har för etymologiskt ursprung vet ingen säkert. I boken Ordens ursprung berättar Bo Bergman, vars visdomar säkerligen kommer att återkomma i julkalendern, att detta ord eventuellt är besläktat med ord som franskans joli ‘vacker, söt’ och engelskans jolly ‘glad’. Ett besläktat ord finns också som högtidsbeteckning i engelskan, vilket bland annat syns i den klassiska julsången ”Have yourself a merry little Christmas”, vars andra vers fortsätter ”Make the Yuletide gay”. Den lustiga betydelseförskjutningen i gay är för övrigt varmt omhändertagen av den amerikanska komedin Make the Yuletide gay från 2009, som handlar om en bögig, snarare än glad, julhelg.
Ute i den julfirande världen finns det några olika varianter för julord. Det såg vi inte minst i 2010 års språkbloggjulkalender, där varje lucka visade en julmening på ett nytt språk. Det är vanligt att orden för antingen Jesus, natt eller födelse förekommer i ordet, vilket förstås vittnar om att de flesta språk har ett specifikt ord för det kristna julfirandet. Helig födelse heter det på kinesiska (shèngdàn), på franska och spanska firar man helt enkelt födelse (noël respektive navidad), engelskan firar Kristi mässa (Christmas) och på tyska är högtiden de heliga nätterna (Weihnachten).
Så varför heter det jul? Därför att vi inte slutat kalla det så. Vi är ju så innerligt historiekära så här års.
Linneas språkblogg 
En mer utförlig etymologi står att finna i SAOB, som även hänvisar till några tidiga 1900-talskällor, om man är intresserad av mer resonemang.
En annan aspekt i sammanhanget är när den mindre varianten av jul firas. I Skåne infaller ‘lillejulafton’ 23 december, medan man i Finland firar ‘lillajul’ lördagen innan 1 advent.
Ja, SAOB är en annan bra källa för information om ords ursprung. Det där med den mindre varianten av högtiden kan tänkas återkomma i en senare lucka. Den som lever får se!
Hej Linnea, vad roligt med en språk-julkalender! Måste jag tipsa om till mina vänner :) Själv går jag igång på både språk, ord och betydelser av ord men mest ur dialekt-vinkel. Jag bloggar om dialekter på fraufurtenbach.se och främst om en dialekt som ligger mig närmast: pitemålet. Ha en fin dag! Hälsningar Karolina
Hej Karolina! Jag gillar också dialekter, och pitemålet är ju rosenrasande vackert. Det ska bli trevligt att stifta bekantskap med din blogg. Snygg är den i alla fall, så mycket har jag kunnat utröna hittills.
Har i mitt fria fabulerande tänkt mig att jul syftade på hjul och då närmare bestämt solhjulet som utgjorde en viktig del i vinterfirandet med sin återkomst och löfte om ett nytt (växt-)år.
Vad roligt, jag brukar också ägna mig åt fritt fabulerande. Ibland blir rätt, och ibland inte. Även om den där förklaringen låter rimlig så tycks den inte stämma. SAOB slår bestämt fast att ”Den tidigare ofta (jfr t. ex. hos
COLUMBUS BiblW H 1 b 1674) antagna samhörigheten med HJUL är av formella skäl omöjlig”.
Ping: Kommatering, del 6 | Språkbloggen | SvD
Jag har rätt risiga belägg, men japanerna sägs säga kurisumasu.
Det har jag också hört, och jag har inte risiga belägg: https://linneassprakblogg.com/2010/12/05/5-japanska/.
Attans. Då drar jag till med hawaiianska kalikimaka, då.
Touché.
På esperanto säger man kristnasko, av Kristo (Kristus) och nasko (födelse).
Se där!
Och de japanska ”kurisimasu”, hawaiianska ”kalikimaka” och esperantos ”kristnasko” är naturligtvis detsamma som ”Chistmas”, förvrängt eller uppkommet med samma tankegång. Kan då passa på att även ta upp namnet på Stilla havs-staten ”Kiribati” (uttalas ”Kirri-bass” på den lokala polynesiska dialekten Gilbertesiska) som vanligen antas vara en förvrängning av ”Gilbert Islands”, men som väl lika gärna kan antas komma från namnet på en av huvudöarna, världens största upplyfta korallö, ”Kiritimati” (uttalas ”Kerismas”), alltså en av de två (!) öar som begåvades med namnet ”Julön” (Christmas Island) just därför att de ”upptäcktes” på julafton 1777 (denna ö) respektive juldagen 1643 (den i Indiska Oceanen). Tänk så runt det kan gå ibland….
Världen är liten, också i detta avseende.
Ordet ”jul” måste väl ändå ha med den indiska ljusfesten ”divalli” att göra?
Själv använder jag aldrig ordet ”gay” annat än i dess ursprungliga betydelse. ”Don we now our gay apparel” – betyder det att man skall ta på sig någon sorts fjantkläder för att fira jul? Väl knappast.
Vad jag vet finns det ingen som dragit den slutsatsen tidigare. Skulle det stämma kunde de möjligen vara besläktade till sina uråldriga rötter, men jag kan inte se om det stämmer.
Gay apparel var ju en annan lustig dubbeltydighet. Det finns säkert klädbutiker som tar vara på den.
Det där tycker jag lät MYCKET intressant. Bör följas upp!
Vet någon vad jul heter på transpiranto?
Jag vill bidra med en annan amerikansk julsång: Cool Yule med Louis Armstrong.
Ja! Tack för det tipset.
Ping: 3. Julefrid vill väl var man ha | Linneas språkblogg
Retroaktivan yul – Nu är det jul igen
transpiranto Grönköpings Veckoblad 1981:10
Jul på esperanto kan även heta julo, om man inte är kristen t.ex.