Om mig

Jag heter Linnea Hanell och är doktor i nordiska språk. Aktuell information om vad jag håller på med för tillfället finns på min sida på Academia.

Mitt huvudintresse är relationen mellan språk och handlingar. När jag hade gått Språkkonsultprogrammet blev jag intresserad av hur samhällsinformation kan möjliggöra och begränsa vissa handlingar beroende på hur den är formulerad. Här i bloggen har jag också funderat en hel del på hur man kan utföra handlingar genom språket, till exempel när man väljer vad man ska kalla andra personer. Ett annat återkommande tema i bloggen är språkriktighet; det finns ofta en intressant diskussion bakom varje rätt och fel i språket.

Min forskning

Min avhandling som handlar om hur kunskap om barns hälsa kommuniceras till nyblivna föräldrar. Här finns avhandlingens kappa att ladda ner. Du kan också läsa ett sammanfattande blogginlägg här.

Avhandlingen består av tre delstudier.

Studie 1. Gravida på familjeliv: nio månader av entextualisering

Den första delstudien följer en forumtråd på Familjeliv.se där en grupp gravida som ska ha barn samma månad samlas. Jag och medförfattaren Linus Salö undersöker här hur deltagarna använder denna plattform, tillsammans med andra språkliga redskap, för att ta reda på saker och fatta beslut som rör graviditeten och det kommande föräldraskapet.

Med hjälp av begreppet entextualisering visar vi att språket kan förmedla kunskap genom att erbjuda oss ett sätt att packa ihop handlingar och händelser och ge dem en språklig form. Familjeliv blir en arena för att utföra entextualiseringar av vissa typer av händelser, ofta från privatlivet, men också från möten med institutioner som MVC eller Vårdguiden. Med detta perspektiv är inte Familjeliv en konkurrent till mer sanktionerade kanaler för hälsokommunikation, utan snarare ett komplement.

Denna studie är färdig och publicerad i en bok – här kan du läsa mer.

Studie 2. Barnmorskor förbereder föräldrar inför förlossning

I den andra delstudien tittar jag på information om föräldraskap från ett professionellt perspektiv, genom att undersöka förlossningsförberedande kurser som barnmorskor håller för blivande föräldrar. Analysen utgår dels från observationer av kurserna, dels från intervjuer med de barnmorskor som håller kurserna. Målet är att synliggöra hur man kan använda språklig produktion för att förbereda andra för något främmande.

Med ett ramverk för analys av antecipatorisk diskurs, alltså språk som handlar om framtiden, visar jag hur barnmorskorna utformar olika typer av framtidsberättelser för att uppnå olika syften.

Studien är nu under granskning hos en tidskrift.

Studie 3. Skam över amningsproblem och individens möten med språk om hälsa

Den tredje och sista delstudien följer en nybliven mor under ett halvår, och fokuserar på en fyraveckorsperiod när hon hade svåra problem med amningen, en upplevelse som hon själv beskriver som präglad av skam. Här använder jag deltagarens berättelser för att återskapa en bild av hur språk om barnskötsel, moderskap och amning har format hennes upplevelse av amningsproblemen.

Med hjälp av narrativ analys visar jag att moderns skamkänslor är direkt kopplade till hennes upplevda misslyckande att följa officiella amningsrekommendationer. Att uttrycka dessa skamkänslor blir en resurs för att signalera att hon tar ansvar för detta upplevda misslyckande. Samtidigt är skammen mycket svår att leva med, och tycks dessutom vara ett betydande hinder för att få amningen att fungera igen.

Studien är antagen för publicering i Journal of Linguistic Anthropology. Den har titeln The Failing Body: Narratives of Breastfeeding Troubles and Shame.

 

Sammantaget argumenterar avhandlingen för att kunskap om barns hälsa är en djupt ideologisk fråga, och att detta genomsyrar alla praktiker där sådan kunskap kommuniceras. Med grepp och begrepp från medierad diskursanalys och lingvistisk antropologi visar jag hur språkanvändning blir en förmedlande länk mellan strukturella ideologier och individuella känslor. Rent konkret är sådana insikter viktiga för att förstå hur det vore möjligt att förbättra officiella kanaler för kommunikationen med nyblivna föräldrar, som samtalen på mödra- och barnavårdscentraler och texter från 1177.se.

Jag disputerade den 24 mars 2017, och letar nu efter möjligheter att göra en postdok som fokuserar på andra aspekter av kommunikationen av kunskap om hälsa.

 

Bilden i sidhuvudet har Marc Strömberg gjort.

Hör gärna av dig om du undrar något!

linnea.hanell@gmail.com
0730 24 08 68

Annonser