Det arabiska uttrycket Inshallah (egentligen Insha’Allah) har ofta fått stå som ett exotiskt kännetecken för den muslimska kulturen. Bokstavligen betyder det ‘Om Gud vill’, men i överförd betydelse kan det också stå för ‘Om allt går som det ska’ eller liknande fraser. När man flyger i arabisktalande länder kan piloten till exempel ropa ut att planet landar, inshallah, klockan halv fyra. När jag frågar min handlare hemma i Husby om han kommer att ha fått in en särskild vara till i morgon svarar han, samtidigt som han lättar lite på skjortbröstet, inshallah.
Många svenskar känner antagligen till detta uttryck. Vad många svenskar kanske inte känner till är att vi tycks ha haft ett exakt likadant uttryck i svenskan på artonhundratalet. August Strindberg citerar en gång i Röda rummet en skylt där det står som följer:
Ångaren avgår, vill Gud, den 28:de dennes. Gods mottages mot konossement och certifikat å kontoret Skeppsbron där Ångaren lastar.
(s. 87)
Alltså: Vi har planerat att åka iväg med ångaren den tjugoåttonde, men i slutändan är det ju Gud som bestämmer.
Linneas språkblogg 