Etikettarkiv: Ryska

Pompa och ståt; i dag är det den stora Nobeldagen, och de två ryskfödda fysikpristagarna Andre Geim och Konstantin Novoselov kan stå som anledning att uppmärksamma språket ryska. Detta är det största av de slaviska språken, med sina ungefär 154 miljoner talare, varav drygt 13 000 bor i Sveroge.

Med latinska bokstäver säger bilden ”Tolstyj Ded Moroz s”el risovuju kašu Rudolfa”. På svenska blir det ”Tjock farfar frost åt ris gröt Rudolfs”. Till att börja med får man förmoda att det är en ren slump att tolstyj, det vill säga ‘tjock’ ligger så nära namnet Tolstoj. Eller finns det någon läsare som kan berätta något om en gemensam etymologi?

Grammatiskt sticker meningen ut i genitivfrasen, där ägaren Rudolf står efter den ägda gröten. Jag tror att detta är den prototypiska ordföljden för meningen, men det går också att använda en annan ordföljd. Det har att göra med att ryskan, som många andra östeuropeiska språk, använder kasus. I kasusspråk blir ordföljden mindre betydelsebärande. Kasus är ju en sorts etikett som sitter på orden och berättar hur de förhåller sig till varandra, och därför kan man i princip lika gärna skriva ”Piotr målade väggen” som ”väggen målade Piotr”. (För svenskans del brukar man oftast påstå att det bara finns två kasus: genitiv – alltså ägande – och nominativ, som är själva grundformen. Vi brukar dock inte kunna lattja så mycket med genitivfrasens placering, åtminstone inte i rikssvenskan. I exempelvis västerbottniska skulle jag dock påstå att man kan säga ”risgrynsgröten Rudolfs”, men det förutsätter att det ägda står i bestämd form.)

Den ryska jultomten kan för övrigt förtjäna särskild uppmärksamhet. Farfar frost – hur kunde det bli så? Egentligen är detta en figur som går tillbaka före det moderna kristna (nåja) julfirandet. Ded Moroz, vilket bokstavligen betyder farfar frost, återkommer i flera gamla ryska folksagor. Han är en hård men rättvis typ som belönar de snälla men förvandlar elaka människor till istappar. Tidigare lär han ha haft en mycket elak fru vid namnet Vinter, men nu förekommer han mest med sin sidekick Snöflickan som är lite vänligare lagd, och som dessutom påstås vara en riktig pudding. Begreppet Santa Klaus, som ligger närmare den jultomte vi har i Sverige, finns också i ryskan, men det är egentligen ingen som bryr sig om honom. För övrigt kommer den ryska jultomten inte på julafton utan på nyårsafton, och eftersom den ryskortodoxa kyrkan till på köpet utgår från den julianska kalendern får de snälla barnen vänta ända till den 14 januari innan Ded Moroz kommer och uttalar sin dom över dem. Den som vill lära sig mer om ryska traditioner kan vända sig till den trevliga sajten Modersmål Ryssland.

 Den här gången har Alexander Caytas, István Kozma samt en trevlig men anonym dam hjälpt till med översättningen. Tack till er alla! Ni behöver nog inte vara nervösa när farfar frost kommer.