Bakom dagens lucka döljer sig ett språk som lämpligt nog har bemärkelsedag i dag. Det är nämligen världsesperantodagen, då det konstgjorda språket esperanto ska högtidlighållas. Esperanto konstruerades i slutet av 1800-talet av den polsk-judiska Ludwik Lazar Zamenhof (som för övrigt skulle ha fyllt 151 år i dag) med en hoppfull idé om att ett nytt och rättvist språk som ingen äger kommer att skänka frid och fred till jorden. Så blev det inte riktigt, men språket har tagit sig och åtminstone några hundra barn i världen växer upp i esperantotalande hem (vilket kan sägas vara en förutsättning för att behärska språket som ett förstaspråk). Det stora antalet esperantotalande har dock tillägnat sig språket i vuxen ålder. Man räknar med att ungefär 2 miljoner människor behärskar esperanto flytande (enligt denna källa).
Tanken är att esperanto ska byggas upp av ”internationella” ord, det vill säga ord med lång historia som spridit sig till flera olika språk. Framför allt är det grekiska och latin som utgör grunden för esperantos ordförråd. Spåret av romanska språk som latin kan vi också se i den bestämda artikeln la (som visserligen inte används i just latin, men väl i spanska, franska och italienska).
När man konstruerar ett språk har man ju förmånen att göra språket regelbundet, så att det ska bli enkelt att lära sig. Till stora delar är också esperanto regelbundet; exempelvis finns konsekvens i att avsluta adjektiv på -a (se ronda ‘tjock’), substantiv på -o (se koboldo ‘tomte’) och adverb på -e. Apropå ändelser kan vi också se kasuset ackusativ i det avslutande n:et i rizokaĉon. Det berättar att risgrynsgröten är utsatt för ätandet. Samtidigt uttrycker verbet formanĝis att tomten inte bara åt (manĝis) utan åt tills allt var slut (prefixet for– betyder ungefär ‘bort’). Det är verbets ändelse –is som uttrycker att ätandet befinner sig i dåtiden. Slutligen kan vi också se det ganska vanliga draget att använda en preposition med den ungefärliga betydelsen ‘av’ för att konstruera genitivfrasen. På svenska blir meningen ”Den tjocka tomten bort-åt risgrynsgröten av Rudolf”.
Tack Olof Pettersson för översättningen!