Kategoriarkiv: Julkalender 2010

4. Nordsamiska

Buorre iđit! Manat go dávjá diehke?

I dag tar julkalendern upp ett av Sveriges nationella minoritetsspråk: samiskan. Det lär finnas ungefär 40 000 människor som talar samiska, och ungefär 5 000 av dem bor i Sverige. Samiska är spritt i flera olika varieteter, som sinsemellan kan vara rätt olika. De varieteter som talas i Sverige är (åtminstone) umesamiska, västerbottenssamiska, jämtlandssamiska, arjeplogssamiska, lulesamiska och nordsamiska. Den sistnämnda är den allra vanligaste varieteten, och det är också den som pryder julkalenderns fjärde lucka:

Samiskan är ett mycket spännande språk att studera för den språkpolitiskt intresserade. Som skriftspråk är alla samiska varieteter rätt nya på banan, och det sägs i Språken i Sverige att första gången en samisk författare fick ge ut en bok var 1910, för bara hundra år sedan. För ett litet och ungt skriftspråk kan en kompetent språkvård göra särskilt stor skillnad, och de som vårdar och planerar samiskan gör ett stort och viktigt jobb. Så sent som på 1970-talet utarbetade den samiska språkvården nya regler för nordsamisk skrift, för att ena skriftspråken för den nordsamiska som talas i Finland, Norge och Sverige. Man antar nämligen inom språkvårdsvetenskap att för mycket variation kan skada språket och göra det svårare att hantera för brukarna. Ett språk med 40 000 talare har inte råd med några onödiga nederlag.

Rent grammatiskt finns det också en hel del att säga om samiskan. Bland annat har språket ett digert kasussystem. Om man exempelvis frågar en person från Karasjok var den kommer ifrån, svarar den Kárášjogas, ‘från Karasjok’. Frågar man samma person vart den ska åka i jul svarar den i stället Kárášjohkii  – ‘till Karasjok’. Det finns också en förträfflig terminologi för släktskapsrelationer, som bland annat skiljer mellan moster som i mammas storasyster och moster som i mammas lillasyster.

I inläggets inledning står det förresten ”God morgon! Kommer du hit ofta?”. Fler nordsamiska fraser, exempelvis ”Vi åker till Östersund” och ”Vill du ha blodpalt?” kan du lära dig på samer.se.

Tack och särskilt god jul till Ann Catrin Stenberg Partapuoli, översättare på Sametinget.

5 kommentarer

Under Julkalender 2010

3. Afrikaans

Bakom julkalenderns tredje lucka tittar språket afrikaans fram. Det är ett västgermanskt språk som inte alls är särskilt olikt svenskan, men som talas på betydligt varmare breddgrader i Sydafrika och Namibia. Afrikaans kom till södra Afrika med de nederländska invandrarna på 1600-talet, och talas än i dag främst av vita och färgade, men i mindre utsträckning av svarta. Fortfarande går det att se tydliga spår från det nederländska arvet i språket.



Särskilt lik svenska blir den här meningen med tanke på att v:n uttalas som f i afrikaans, vilket gör att afrikaans muntligen har precis samma ord som vi för både ”fet” och ”fader”. Meningen inleds med den bestämda artikeln ”die”, slående lik tyskans dito. En annan utstickande detalj är att språket använder det isolerade ord se som genitivmarkör: ”Rudolph se rys poeding”. Ord för ord är meningen: ”Den tjock jultomte åt Rudolfs risgrynsgröt”. Främsta skillnaden rent grammatiskt är alltså att afrikaans inte har böjt adjektivet i bestämd form – vi säger ju ”en tjock tomte”, men ”den tjocka tomten” i bestämd form. Denna tendens förekommer visserligen också i afrikaans, men inte alltid för enstaviga adjektiv som ”vet”.

Meningen är översatt av mig från svenska till engelska, och av Lian von Wielligh från engelska till afrikaans. Möjligen finns det några spår från den språkliga omvägen. Google översätt föreslår exempelvis en hopskrivning av risgrynsgröt: ”ryspoeding”, men på engelska skrivs det ju (oftast) ”rice pudding”. Som bekant har engelskan inte helt konsekventa regler för hopskrivning, och så kanske det ligger till i afrikaans också. Den som vill lära sig mer om afrikaans kan läsa en förträfflig språkkurs på Wikibooks.

15 kommentarer

Under Julkalender 2010

2. Grekiska

Julkalenderns andra lucka bepryds av det anrika språket grekiska. Sett till antal talare är grekiska i dag ett rätt så anspråkslöst språk, med sina 15 miljoner talare främst i Grekland och Cypern. I Sverige finns ungefär 16 000 grekisktalande personer.  

Meningen ”Den tjocka tomten åt upp Rudolfs risgrynsgröt” ser ut så här på grekiska:

Här får vi också tillfälle att bekanta oss med det grekiska alfabetet. Några bokstäver kanske känns igen från tidigare, som det versala s:et sigma som är den andra bokstaven i meningen. Flera grekiska bokstäver har på ett närmast mytiskt vis fått stå som symboler i olika sammanhang. Inom matematiken står exempelvis sigmat för summa, och bokstaven phi, som kan betraktas allra sist i meningen, brukar få symbolisera det gyllene snittet. Med latinska bokstäver ser meddelandet ut så här: ”O Stroggulos Ai Vasils efage to rizogalo tou Rountolf”.

Ord för ord på svenska står det, med reservation för feltolkningar ”Den rund tomte åt risgrynsgröt av Rudolf”. Några grammatiska mönster som går att skönja är att grekiskan använder sig av den bestämda artikeln ”o” och att de konstruerar genitiv som ”risgrynsgröt av Rudolf”. En pikant detalj är att jag fick svar från flera olika håll när jag bad om en grekisk översättning, och det går att se några skillnader mellan de olika översättningarna. Bland annat verkar det också gå att skriva genitivfrasen som ”Rountolf tou rizogalo”, det vill säga i samma ordning som vi gör på svenska, utom att grekiskan använder ett eget ord i stället för genitiv-s.

Grekiskkunniga läsare får gärna fylla på med mer kunskap, och det gäller för alla luckor i julkalendern. Jag själv är snarast en ödmjuk förmedlare av de översättningar som vänliga själar har bidragit med. Här har min kollega István Kozma samt två personer från Grekiska föreningen i Helsingborg hjälpt till.

28 kommentarer

Under Julkalender 2010

1. Kurdiska

Nu börjar 2010 års språkbloggjulkalender. Första språket ut är kurdiska, ett indoiranskt språk med drygt 20 miljoner talare, varav ungefär 40 000 här i Sverige (enligt ne.se). Det talas av folkgruppen kurder, och har sitt fäste i mellanöstern. Ett språkligt syskon är persiska, som talas i Iran.

Temat för den här julkalendern är att meningen ”Den tjocka tomten åt upp Rudolfs risgrynsgröt” skrivs på ett nytt språk varje dag. Så här ser den meningen ut på kurdiska:

På svenska, men med kurdisk ordföljd ser meningen ut så här: ”Tomten tjock gröt av Rudolf all åt”. Det blir uppenbart att det finns en hel del som skiljer svenska och kurdiska åt. Se exempelvis på genitivfrasen ”Rudolfs gröt” som på kurdiska blir ”gröt av Rudolf all”. Tack till Mizgîn Mujde Gumuscu för hjälp med översättningen! Det ska tomten komma ihåg.

14 kommentarer

Under Julkalender 2010

Språkbloggjulkalender

Bjällerklang! Nu lackar det mot jul. Hur spenderar man tiden bättre än tillsammans med en julkalender med språktema?

I morgon börjar december, och då tar kalendern fart. Varje dag presenteras ett meddelande med julanknytning på ett nytt språk. Hoppas det ska smaka!

2 kommentarer

Under Julkalender 2010