Kategoriarkiv: Citatet

14 maj 2010 · 18:27

Varför vi inte bör överge svenskan – en mästare bland hermelinerna förklarar

Jag startade en gång en serie här i bloggen, där jag tänkte mig att gamla språkvetenskapliga mästare skulle livas upp med ett citat. Hittills har Valentin Volosjinov, Gunnel Källgren och Kjell Lars Berge fått vara med. Alla tre är giganter inom språkvetenskapen. Nu behöver jag frångå det temat för en liten stund.

En läsare till den här bloggen tipsade mig om ett blogginlägg som skulle innehålla en lyrisk kärleksförklaring till det svenska språket. Ja, tänkte jag, det kan jag väl läsa. Nu tappade jag bort alla mina ord.

Texten är skriven av en engelsk fysiker som levt i Sverige i åtta år. Han skrev den en natt när han tyckte att han kommit på något smart, och publicerade den sedan på sin blogg. Han är inte på något sätt någon språkvetenskaplig mästare. Men ack, vad ska man med mästare till när man har denna Jonathan Smith?

Du borde läsa inlägget i sin helhet. Se bara titeln: Språk att äga, älska och ärva. Hujedamej.

Inlägget handlar om det språkkrig som pågår i Sverige just nu. Det hävdas från diverse håll att det är lika bra att överge svenskan, att vi borde hänge oss till fullo åt engelskan. På det mer omedvetna planet är dessa krafter ännu starkare. Förnuftiga språkvårdare har pedagogiskt, insiktsfullt och övertygande försökt förklara att det inte går att bara hänge sig åt ett annat språk, att det skulle innebära en katastrof om vi slutade vårda svenskan. Men kriget fortsätter. Och här kommer en engelsk fysiker och förklarar minst lika pedagogiskt, insiktsfullt och övertygande som någon svenskprofessor eller Språkrådettjänsteman:

Språkens rikedom har samma bredd och komplexitet som blommornas och trädens. Inom varje mänskligt språk finns en hel tankevärld, ett universum av tanke och skapande kraft. Språken är inte mer utbytbara eller försumbara än vad världens djur- och växtarter är.

Det är en aning poetiskt, och det behövs nog. Han har rätt. Det går inte att översätta en tankevärld, även om Google översätt bara blir bättre och bättre.

Jonathan Smith beskriver en fasansfull dystopi där svenskan redan har dött ut; där ingen längre kan läsa våra sagor, förstå våra tankesätt, ta del av våra minnen. Vi som lever i dag kommer inte att vara med om det. Ett språkbyte tar flera hundra år på sig. Men det är inte bara för våra kommande generationers skull som vi behöver agera redan nu. Problemen dyker upp så fort vi slutar att vårda svenskan. Vi är inte så pass bra på engelska att vi kan klara oss utan svenskan. Sverige kommer att hamna i ett kulturellt, intellektuellt och politiskt underläge om vi försöker överge svenskan. Om vi överger svenskan väntar först flera generationer av språkförbistring innan dystopin är ett faktum.

Engelska är nödvändigt i ett internationellt samhälle, det råder det inga tvivel om, men svenskan är livsnödvändig. Det behöver inte vara en konflikt mellan dessa två språk. Engelskans utbredning behöver inte konkurrera ut svenskan. Vi kan – och borde – låta båda språken leva och frodas. Eller, som en gammal mästare en gång sa:

Utan svenskan stannar Sverige. Förödelse utan återvändo. Men så ska det inte bli.

[2010-05-17: Jag har korrigerat vissa uppgifter om Jonathan Smith, eftersom de inte var aktuella.]

6 kommentarer

Under Citatet, Språk

Taggat som , ,

08 april 2010 · 7:30

Den galna professorn förklarar text

Vissa smarta människor har ett förhållande till sitt intellekt som sankt bernadshundar till sin vikt. En av de mest framgångsrika och skarpa hjärnorna i skandinavisk textanalys, norrmannen Kjell Lars Berge, beskriver med dessa ord vad en text egentligen är:

”Et Bs som tillegges en gitt Fs må utføres som Ts dersom det skal være mulig å nå Ms, forutsatt at det er konstituert N for utføringen av Bs.”

(s. 30)

B står för norskans budskap, alltså ’meddelande’. F står för kommunikativ funktion. T står för text. M står för ett gemensamt mål som individer inom en viss social grupp strävar mot. N står för normer eller konventioner som måste uppfyllas för att något ska få kallas text. Det nedsänkta S:et anger att de olika aspekterna tillhör samma sociala fält, eller sociala grupp.

Berge är inte ironisk. Samtidigt som det där antagligen är en av de krångligaste meningarna en människa kommer läsa i sin livstid så är den också skarp och klar som en välslipad kristallkniv. När jag koncentrerar mig till det yttersta blixtrar en insikt förbi.

Det handlar om vilka typer av språkliga meddelanden som kallas texter inom en social grupp. Berge menar att meddelandet måste formuleras enligt vissa konventioner för att kunna räknas som text och därigenom kunna uppfylla sitt syfte. Dessa konventioner kan se olika ut inom olika sociala grupper, och därför får samma meddelande olika status inom olika sociala grupper. Det språkliga meddelande som räknas som viktigt och betydelsefullt i en grupp kan räknas som rappakalja inom ett annat. Behövs exempel? Du kanske nyligen har läst ett språkligt meddelande som du uppfattade som rappakalja? Just det. För en skolad textanalytiker är Berges citat en precis beskrivning av en vetenskaplig tes. För mig och många andra kan det vid en första anblick se ut som arameiska.

2 kommentarer

Under Begriplighet, Citatet, Språk

Taggat som , , , ,

29 mars 2010 · 8:06

Valentin Voloshinovs förståelse av förståelse

Kloka människor har funnits före mig själv. Jag ger dem nytt liv här i bloggen. Se här vad den gamla sovjeten Valentin Voloshinov skriver i boken Marxism and the Philosophy of Language, från 1929 (översatt till engelska 1973):

To understand another person’s utterance means to orient oneself with respect to it.

s. 102

Citatet är tyvärr på engelska, och det är svårt att förstå krångliga saker på ett annat språk än sitt bästa. Jag tänker mig dock att de flesta av mina läsare föredrar engelska framför ryska.

Voloshinov menar att förståelse är mycket mer än att bara känna igen bokstäverna, orden och konstruktionerna i ett yttrande. Efter en sådan ganska banal avkodning måste man nämligen förstå vad yttrandet innebär. Att ”orient oneself with respect to” yttrandet betyder att man ska ge det en plats i sin kunskapsbank, förstå hur det hör ihop med övrig kunskap. Man behöver förstå vad yttrandet innebär för allt övrigt man känner till.

Voloshinov är en av grundarna till dialogismen, och intresserar sig därmed för språk i interaktion mellan människor, i stället för att bara se språk som ett grammatiskt system eller liknande. En annan förgrundsgestalt till den här språksynen är Mikhail Bakhtin. Vissa påstår att det inte ens var Voloshinov som skrev Voloshinovs texter, utan just Bakhtin.

Förståelse är inte enkelt, varken att utföra, förklara eller förstå. Det verkar som att Voloshinov hade förstått förståelse, och förhoppningsvis kan han förklara så att också vi förstår – hans förståelse av förståelse.

8 kommentarer

Under Citatet, Språk

Taggat som

19 mars 2010 · 7:08

Mästarna talar

Det händer ofta att jag läser texter av kloka människor, och stöter på ett citat som jag blir stormförtjust i. Jag vet aldrig vad jag ska göra av min förtjusning, så oftast låter jag den lite moloket rinna av. Nu ska jag emellertid baka andra bullar: jag startar en citatserie här i bloggen. Min plan är att främst ta med insiktsfullheter om språk, och särskilt om begriplighet.

Det börjar med språkvetaren Gunnel Källgren, som skrev såhär i sin avhandling Innehåll i text från 1979:

Det som gör en text svår är ju nämligen inte främst det som står i den, utan det som inte står.

(s. 112)

Amen!

1 kommentar

Under Citatet, Språk

Taggat som ,