Något av det taskigaste man kan göra mot julen är nog en diskursanalytisk julkalender där man bit för bit går igenom märkliga kulturella övertygelser som finns om hur traditionen ska se ut. Den som är upplagd för det skulle knappast ha svårt att framställa idéerna som befängda och fåniga.
”Bah! Humbug!” säger Ebenezer Scrooge som svar på nevön Freds gladlynta julhälsningar. Mot denna anklagelse har Fred svårt att försvara sig. Det är klart att jul är humbug, trams, kulturellt hittepå. Vad Charles Dickens klassiska julsaga handlar om är dock att humbug är precis vad både Ebenezer Scrooge och resten av världen behöver för att bli lycklig.
Så julkalenderns upptäcktsfärd genom allehanda julidéer ska inte ses som ett försök att avslöja att julen är fånig. Det visste vi redan från början att den var, och så ska den förbli. Däremot var tanken att julidéerna skulle ge oss en bättre förståelse för vad jul egentligen är för något. Det gick upp ett ljus för mig när jag skrev gårdagens lucka och försökte argumentera för att jultomten finns, om än bara i form av en kulturell konstruktion. Plötsligt slog det mig att detsamma gäller för själva julen. Julen finns, för vi beter oss som om den fanns. Vad jul är, blir då vad vi ser som jul. Och då faller det ju sig så väl att vi just har gått igenom en hel räcka idéer som handlar om detta ämne.
Det finns tre inslag som återkommit i julkalenderluckorna: julidéer är ofta konservativa, kommersialistiska och patriarkala. Men vi ska inte hänga läpp över dessa dystra slutsatser, för sådana kan nästan alla diskursanalyser, i princip oberoende av material, komma fram till. Åtminstone när det gäller de två senare strömningarna handlar det nog mest om det samhälle som julfirandet utspelar sig i; de skulle säkert gå att hitta om vi tittade närmare på påsk, midsommar och halloween också. De konservativa inslagen tror jag dock är lite mer unika för just denna högtid. Det tar sig uttryck dels i idéer om att mysig jul ska vara som ”förr i tiden”, dels i ett ovanligt puristiskt motstånd mot förändringar. Hur blev det så?
Sociologen Pierre Bourdieu har sagt mycket klokt om idéer som växer till övertygelser i en kultur. Om historia och föreställningar om ursprunglighet har han sagt att ”what appears, in history, as being eternal is merely the product of a labour of eternalization performed by interconnected institutions” (i Masculine Domination). Han säger alltså ungefär att det som verkar vara evigt när man tittar på historien i själva verket är en produkt av olika institutioners insatser för att få det att framstå som evigt. Så vilka institutioner har konstruerat dessa idéer, och i vilket syfte? Svaret finns nog inte riktigt, men det kan vara nyttigt att ställa sig frågan.
Och samtidigt som man funderar på det där får man inte glömma att skråla med i någon amerikansk juldänga som det säkert går att hitta dunkla misogyna strukturer i. Diskursanalys är faktiskt inte så mycket mindre fånigt än något annat, om man verkligen ställer det mot väggen.
God jul!
Linneas språkblogg 
Med stor sannolikhet den bästa julkalender som jag tog del av. Tack!
Tack för de snälla orden! Jag tar dem som en julklapp.
Vilket härligt befriande inlägg att läsa på julaftons morgon!
Tack för detta års julkalender, det har varit mycket intressant och många gånger ögonöppnande. En riktigt god jul önskar jag dig!
God jul själv!
Tack för en intressant och rolig kalender!
God jul!
God jul Amanda!
Tack för en bra julkalender. Synd bara att den andra (den på TV) ballade ur så pass.
Jasså gjorde den? Jag har inte hunnit se de sista avsnitten än. Det ska bli spännande att se då.
Naturligtvis är din julkalender BÄST. Ser fram emot kommande jular!
Tack Stefan! Vi får se om det blir fler kalendrar. Det finns en risk att jag är för upptagen med annat nästa års jul. Men kanske! Det är ju väldigt kul, särskilt när jag får så mycket respons.
Kul att några tackar dig för julkalendern. Jag sällar mig till kören! Det har varit kul att följa med. Noterar att det inte blivit så många kommentarer de senaste dagarna, men det är ju förklarligt – vi ÄR upptagna av att fira jul. Var och en på sitt sätt. Nu hoppas jag bara att du snart återkommer som språkbloggare. God jul och gott nytt år önskar jag dig och alla som skrivit intressanta kommentarer! Hälsningar, Britt-Marie
Tack själv, och gott nytt år!
Var någonstans i din diskursanalys hittar man något om att julen faktiskt firas till minne av Jesu födelse? Jag som jobbar i kyrkan och har spelat både på julnattsmässa och julotta har inte något större problem med att tycka att julen har ett visst värde i sig och inte bara något som är vad vi ser själva…
Kram
Det har jag inte skrivit så mycket om i år. Den version av jul som jag upplever verkar inte särskilt centrerad kring det kristna ursprunget och uttrycket för julfirande. Andra upplever det säkert annorlunda.
Jag tror inte så mycket på att saker har ett värde i sig, fast å andra sidan tycker jag verkligen inte att det är så ”bara” att värde är något vi ser själva.
Nu har jag hastigt skummat igenom din underbara julkalender, som jag verkligen är ledsen över att jag missade. Jag skulle naturligtvis inte blandat mig i diskussionen eftersom jag inte visste vad du skrivit tidigare. Det var bara det sista att ”julen är precis som man ser den själv” som triggade igång kommentaren.
Jag är inte särskilt religiös mer än att jag ”delar kyrkans värderingar” som det står i annonserna om kyrkomusiker. Men jag såg faktiskt ingenstans att du nämnde någonting alls om Jesu födelsedag. Den synen på julen delar jag väl med några miljontals andra kristna jorden runt så den är inte bara min syn…
Jag vet inte i vilken ordning inläggen i kalendern kom men jag kan kommentera några i alla fall. Vi köper inga julklappar. Vi äter ingen julmat (MM=musikantamaken) är laktovegetarian. Vi ser inte på Julkalendern, Kalle Anka eller Bertil Johanssons julafton. Vi ser inte på teve på julen överhuvudtaget (undantagandes På Spåret och jag Downton Abbey om de går då). Vi stressar inte. Vi julpyntar inte med undantag av adventsljusstaken och adventsstjärnan som ger bra ljus om natten. Vi har inga släktkalas. (Barnen har för längesen tröttnat på att fira jul tillsammans med oss eftersom jag sprang ifrån på julafton för att spela på julbön, julnattsmässa och julotta). Inga struvor, pepparkakor eller skinka.
En vacker dag ska jag noggrant läsa dina inlägg i december alla dagarna och hålla med dig om allt, antar jag. Så ta inte bort dem!
Traditioner? Ja, Lucia på barnbarnens förskola deltar jag gärna i om jag har möjlighet. Möjligen att jag sjunger några julsånger extra med dem. Traditionerna för övrigt i kyrkan är jobb.
”Vad Charles Dickens klassiska julsaga handlar om är dock att humbug är precis vad både Ebenezer Scrooge och resten av världen behöver för att bli lycklig.”
Tycker du ja! God jul!
God jul själv sarc.
gott nytt år! http://mustybasol.blogspot.se