22. Med siktet inställt mot dopparedagen kommer vi fram till julafton

I dag är det dagen före dagen före dopparedagen och ögontindringen har kommit igång på allvar. I morgon är det dagen före dopparedagen och sen kommer – den med känsla för logik skulle gissa fel här, för dagen som kommer sen kallas inte dopparedagen utan – julafton. Låt oss begrunda detta faktum över ett litet vinterstycke från 1871 av Elias Sehlstedt.

Precis som avslutningen av dikten antyder, så har beteckningen dopparedagen att göra med att det är dagen då man äter dopp i grytan. Nordisk Familjebok från 1880 skriver:

Dopparedagen kallas af ålder julaftonen, med anledning af en i flere landsorter gängse sed, som består deri att man då samlas omkring ett kokkärl, innehållande varmt spad, samt doppar bröd deri och sedan förtär detsamma. Seden att ”doppa” om julen är möjligen en qvarlefva från de gamla hedniska offermåltiderna.

Vi har alltså både varianten dopparedag och varianten doppardag, och i finlandssvenskan finns dessutom även doppandagen enligt Focis gamla julkalender. För att smyga in ett litet språkråd mitt i julmyset kan jag rekommendera fullkomlig ödmjukhet inför SAOL i såna här frågor. Undrar du om det heter dopparedag eller doppardag ska du gå till www.saol.se, se vilket ord de använder, och lyda duktigt. SAOL skriver dopparedag, och jag har inga goda skäl att inte skriva likadant. Rebell kan man vara någon annan gång.

Dopparedag alltså. Det ordet, med sina varianter, går tillbaka till år 1838, och syftar oftast på julafton. Framför allt tycks ordet dock användas för att räknas ner till julafton; i exempelvis Mediearkivet ingår över hälften av träffarna på ordet i konstruktionen ”före dopparedagen” (med stavningsvarianter), och flera av de övriga träffarna är kreativa konstruktioner som också räknar ner, som ”en knapp vecka återstår till dopparedan”. Man kan kanske tänka sig att ordet har stärkts av att det är så lämpligt d-stint i uttrycket ”dan före dan [*x] före dopparedan”.

Det nära släktskapet med en ramsa gör att ordet har en ganska informell prägel, vilket gör att det främst används i privatlivet. I lite mer officiella sammanhang kan man dock utan problem hitta det också. Exempelvis hittade jag det i en rätt förtjusande annons i Kungliga bibliotekets digitala tidningsmagasin. Annonsen fanns i Jönköpingsbladet den 13 januari 1872 och lyder:

Den herre, som ”dagen före dopparedagen” reste med godståget från Jönköping till Mullsjö och derunder godhetsfullt tillwaratog en af en annan resande i kupéen qwarglömb grön plaid, återfinner det saknade plaggets egare i Jönköping efter anmälan å Jönköpingsbladets kontor.

8 kommentarer

Filed under Julkalender 2011, Språk

8 responses to “22. Med siktet inställt mot dopparedagen kommer vi fram till julafton

  1. Pingback: Det är redan da´n före da´n … | SKATANS TANKAR

  2. Olle Kjellin

    Alltid kul att läsa dina språkbloggar! Ledsen att jag inte orkar skicka superlativ varenda gång! :)
    Extra ”kul” (?) blir det förstås om man lyckas hitta ett stavfel… Vi brukar ju vanligen inte dubbelteckna n före d och t: Stinn, stint, stinna.
    Egentligen är det regeln som är fel, för varför skulle vi inte dubbelteckna varje gång det betecknar ett långt n-ljud!?!
    Kram och God Dopparedag! :)

  3. Roligt är också att det står ”kuppen” i den sist citerade annonsen. Finns det nåns vars tankar inte leds till sketchen med Hasse Alfredsson och Martin Ljung? Är det ett stavfel i annonsen eller kunde ordet uttalas som det stavas?

  4. Anders Hedman

    Det är väl inte fel på regeln! ”Stint” har ju dubbel konsonant i följd: n och t. Då uttalas det enligt grundregeln med lång konsonant och kort vokal. Det är missuppfattningen att det måste vara samma konsonant två gånger å rad som gör att en del fåntrattar uttalar rädsla med långt ä och vänlig med dito.

    • Fåntrattar och fåntrattar. Det är väl bara ett exempel på att vi nuförtiden inte bara lyssnar på uttal för att kunna stava, utan också läser stavningen för att kunna uttala.

  5. Olle Kjellin

    Anders H., hur uttalar du då ”lent”?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s