11. Lussebullen är besläktad med både Lucia och Lucifer

Om du inte har börjat förr är det hög tid nu att sätta igång och beta av årets lussebullskvot. Tänk på att högsäsongen snart är över. Att reda ut lussebullens etymologi kan verka som att slå in en öppen dörr, och det är så det börjar, men bakom den dörren finns en till dörr.

Det är klart att ledet lusse är relaterat till lucia. Åtminstone sedan 1800-talet har vi bildat ord på luciatema genom att förändra förledet till lusse: lussebit, lussekorv, lussemässa är alla exempel på ord med täckning i artonhundratalets luciafirande.

Men det är inte säkert att det är så ordet lussekatt bildades.

Här och där på nätet går det att hitta synnerligen tvärsäkra uttalanden om att lussebiten i lussebulle (och allra främst lussekatt) inte alls syftar på Lucia, det ljusa skyddshelgonet, utan tvärt om på Lucifer, den fallna ängeln som sedan blir till Satan själv. Kors i taket. Har folkhemmet blivit satanistiskt mitt i julfirandet?

Nej, inte på det sättet åtminstone. Om nu ordet syftar på Lucifer verkar det snarare relatera till en legend som påstås vara från 1600-talets Tyskland. Legenden berättar att Satan förklädd till en katt delade ut smisk till alla stans barn. För att hålla kattjäveln på avstånd kom Jesus förklädd till ett barn, och delade ut bröd. Bröden var gula av saffran, eftersom Satan är ljusskygg, och bullarna kallades lussekatter, eftersom de användes för att hålla Lucifer borta. Historien berättas bland annat i Lärarnas nyheter och berörs i information från Arla.

Legenden förefaller en aning osammanhängande, men det kanske legender brukar vara. Hur delar exempelvis katter ut smisk? Varför skulle bullarna kallas för lussekatter om det var just lussekatten (dvs. Lucifer förklädd som katt) som de skulle skydda mot? Och vad som framför allt talar emot denna historia är att SAOB:s första belägg på lussekatt är från 1898, medan denna historia menar att ordet ska ha kommit hit på 1600-talet. Ordet är inte heller tillräckligt väletablerat för att tas upp som uppslagsord i Nordisk Familjebok vare sig 1886 eller 1912. Samtidigt uttrycker sig Arla mycket självsäkert: ”Namnet lussekatt är mycket äldre än traditionen att fira Lucia och syftar på att den gula saffransfärgen ansågs skydda mot Lucifer, den onde, som enligt folktron ibland uppträdde i form av en katt.” Det är självklart möjligt att ordet fanns i svenskan även om vare sig SAOB eller Nordisk Familjebok tar upp det. Kanske finns det någon läsare med tillgång till fler historiska källor?

Vad som stärker förklaringen med Satanskatten är att saffransbullen också har gått under namnet dövelskatt i svenskan. Där kan man med definitiv säkerhet säga att dövel betyder ‘djävul’. Detta är bland annat belagt i SAOB. Sant är också att vi länge har hållit på med symboliska bakverk. Se till exempel denna trevliga bild från Nordisk Familjebok år 1910, uppslagsordet jul:

Och tja, för att sammanfatta en lång diskussion: Det verkar som att ledet lusse i lussebulle kan syfta på både Lucia och Lucifer. På det sättet är lussebullar mycket mångbottnade. De är onda och goda på samma gång – åtminstone till sin etymologi.

Advertisements

22 kommentarer

Filed under Julkalender 2011

22 responses to “11. Lussebullen är besläktad med både Lucia och Lucifer

  1. Malin Bergendal

    Vidare i etymologin: Lucifer betyder ljusbäraren … http://sv.wikipedia.org/wiki/Lucifer

  2. Madelene

    I Sydsvenskan i dag skrivs det att själva Luciadagen & den tidigare lussenatten samblandats för att de låter lika. Att helgonet Lucia kom in i bilden för att lusse och Lucia var lika språkligt. Att man förr trodde på onda lussegubbar & -käringar. Så inte ens ”lusse” i korven, biten och det andra kanske kommit från Lucia?

    • Detta är mycket märkligt. Det är inte så vanligt att så många personer har fel på samma gång. Men jag hittar verkligen inget historiskt stöd för att lusse skulle syfta på något annat än Lucia. I Nordisk Familjebok från 1800-talet står det exempelvis att nationsföreningar vid universiteten ”fira fortfarande ‘Lussedagen’ med utklädnad och arla dryckeslag” (under uppslagsordet Lucia). De enskilda uppslagsorden lusse och lussi, från 1900-talsupplagan, hänvisar bara till artikeln om Lucia.

      Det nämns lite här och där att lusse eller lussi också kan stå för uråldriga väsen från nordisk mytologi, men trovärdigheten störs av att jag inte hittar några texter där de verkligen har den betydelsen. Möjligen fanns orden bara i vissa dialekter, vilket skulle förklara varför de inte tas upp i uppslagsverken.

      I dag har jag dock hittat ett åtminstone halvbra belägg: I Härjedalen ska det visst finnas något som heter Lussifjället. Svenska turistföreningen skriver om det i en skrift från 1931, där de antar att ordet kommer från den nordiska mytfiguren. Det låter ju rimligt.

      Men nu! (Ursäkta dispositionen i denna kommentar.) Äntligen hittar jag en riktig källa. I Barnen ifrån Frostmofjället (1907) finns följande replik: ””För då är Lusse ute och vill ha kristen barn till sej under jorden”,
      hviskade Maglena med lysande, förskrämda ögon.” (http://runeberg.org/frostmo/frostmo.txt)

      Skål! Där kom beviset: lusse kan också betyda något annat än Lucia. Men det satt hårt inne.

  3. Karin

    Lussegubbar ränner omkring i Arvikatrakten på Trettondagen tror jag? Nån värmlänning kanske vet mer?

    • Intressant. Det där med Lucifer och katten har tydligen undgått mig genom alla år – har aldrig tänkt på något annat samband än med Lucia. Men Luciafirandet har väl inte funnits så länge som lussekatterna, antar jag?

      • Det är det som jag har haft lite svårt att bringa klarhet i. Många lite mindre seriösa källor, typ Arla, hävdar ju att lussekatterna är äldre än Luciafirandet. Men jag hittar inte ordet lussekatt i någon text som är äldre än sent 1800-tal, så jag kan inte bekräfta påståendet.

  4. Hur en katt kan ge smisk? Niosvansad katt har du väl hört talas om? :-) Skämt åsido: varför heter piskan egentligen katt?

    Och en fråga till: dövel kände jag faktiskt inte till, men min omedelbara tanke var att bövel (i uttryck som ”för bövelen” och … och … ja, i det uttrycket) skulle kunna vara ett noanamn för dövel. Inte särskilt väl kamouflerat, men ändå. (Hmm. Wiktionary har bövel = djävul, men ingen etymologi och jag är inte ett dugg googlesugen just nu.)

    Den är himla intressant, din kalender.

    • Usch nej, det verktyget hade gått mig förbi, men nu har jag bekantat mig (på tryggt avstånd). Nåväl, man kan nog ändå tänka sig att det inte var en sådan som djävulen hade klätt ut sig till.

      Intressant att du tar upp bövel. Det är många som kopplar det till just dövel, djävul, och det påpekas till och med i SAOB att det är lätt att göra den kopplingen. Ursprungligen är dock bövel en förvrängning av bödel (som i sin tur är nomen agentis till bjuda, och ordagrannt betyder ‘den som budar’).

      Kul att du tycker att kalendern är intressant! Det är intressant att sköta den också, särskilt när luckorna fortsätter här i kommentarsfälten.

  5. Pingback: Kan någon verkligen tro, att LUSSEKATTER har med LUCIFER att göra ?? « Hedniska Tankar

  6. Stefan Ericsson

    Jag blev fast i det här med ”Lucia” och ”Lucifer”, och kom då att tänka på uttrycket ”Lusse brud”, en benämning som ingen tagit upp här. Det finns många sajter som nämner uttrycket. På t ex http://www.tunridacraft.com/artiklar/sv/tag/lussebrud/ hittar man:
    ”Vår moderna lucia kallas ibland ”Lussebrud”, men faktum är att Lussebruden inte har mycket gemensamt med den jungfruliga helgonkopian. Den unga flickan som blev utsedd till lussebrud hade ofta endera lite skamfilat rykte, eller så började folk anse att hon var lite lättfotad efter att ha varit lussebrud. Hon kläddes upp i trasgranna kläder med nipper och annan grannlåt. Inte så långt härifrån, i Malung, tycks dock lussebrudens rykte ha varit bättre, där gick hon i den traditionella Malungsdräkten med Malungs kyrkas brudkrona på huvudet. Lussebruden drog sedan runt med sitt brudfölje och tiggde mat och dryck för att ställa till fest, där hon naturligtvis blev medelpunkten. Det finns andra årstidsbrudar också och jag finner det för självklart att man kan se ekon av fruktbarhetsriter i lussebruden och de andra, men därom tvista de lärde.”

    http://www.logia.se/blog/tro/lussebruden-i-en-mangkulturell-mix finns också något intressant:
    ”Det går tillbaka på ett studentjippo från västgöta nation i Uppsala som hämtats från en västsvensk tradition som heter lussebrud. Lussebruden var en tradition som Vår- eller Sommarbruden – alltså en utvald fruktbarhetsgestalt – ofta med en glad utkorning av en gemål. Dessa traditioner är gamla och levde mest bland ungdomar – där ju sammanparning var viktigt. Lusse, den ljuse – alltså Frö – får en mänsklig brud, därav ordet (vid tillfället råka detta sammanfalla med helgonkalendern då Lucia har namnsdag). Så på så vis finns det ett hednisk ursprung.”

    Detta kommenterades av en norsk som sökt efter ”Lussi”, med:
    ”Jeg snublet inn her i min jakt på Lussi, som ifølge midtnorsk tradisjon er mor til de underjordiske = Frøya. Veldig interessant det du sier om at navnet Lussi – eller Lusse som dere sier i Sverige – kommer fra ”den lyse” = Frøy!”

    Man anar att något hedniskt, ”Lussi” eller ”Lusse” sammanblandats med helgonet Lucia pga av en tillfällighet i almanackan. Denna dubbelnatur är intressant – vi tror att vi firar ett helgon, men i själva verket är detta samband bara en sent förväxlad etikett. Man bör alltså lägga helgonet åt sidan för att förstå firandets egentliga mening. Wikipediaartikeln gör dock tvärt om – utgår från att ”Lucia” kommer av latinets ”Lux”, och drar sedan övriga slutsatser utifrån det.

    Men nu till det jag egentligen skulle skriva. Kan inte ”Lusse” i ”Lusse brud” helt enkelt av allmänheten trotts vara en genetivform av ”Lucifer”? Annars skulle det ju ha hetat ”Lusses” eller ”Lussis” brud. Anknytningen med hin håle tog du ju själv upp, och jag tycker inte att det vore osannolikt att man, efter att ha kristnats, förknippat hedniska riter ägnade åt Frö med Lucifer. Dvs, att Lucia helt enkelt tjänade djävulen.

    Usch det blev långt….

    • Intressant. Tack för dina efterforskningar!

      Det är anmärkningsvärt svårt att se vad som är vad i den här frågan. Många populärvetenskapliga källor påstår det ena och det andra, men det finns desto mindre påståenden som faktiskt bevisas på ett eller annat sätt.

      Visst är det troligt att det kan vara folket som tolkat Lusse som Lucifer. Det är iakttaget många gånger att gamla hedniska traditioner omtolkas som antingen goda kristna eller satanistiska vid kristnandet av Sverige. Närvaron av halm vid juletid har bland annat påståtts vara en sån sak – man kopplar det till julkrubban för att det ska bli en god kristen sed, men i själva verket har vi skapat julkärvar längre än vi trott på Jesus. Se uppslagsordet jul i Nordisk familjebok.

  7. Olov Winstrand

    Det kan vara värt att påpeka att vintersolståndet (årets längsta natt) under 1500-talet inträffade under natten till 13 dec (eftersom den julianska kalendern hade förskjutit det från natten till den 25, där det ursprungligen legat), och att eventuella hedniska och/eller folktromässiga kopplingar till just det datumet alltså knappast är äldre än så (oavsett hur gamla traditionerna själva är). Det skulle betyda att anknytningen till Lucia var ungefär tvåhundra år under 1700-talet när de första (bevarade) beskrivningarna av svenska Luciatraditioner skrevs, och just tvåhundra år (sex generationer) är en ganska vanlig ålder på ”gammal hävd”: om man som gammal berättar för barnbarnen vad man hört av (och om) sina egna far- och morföräldrar, kommer dessa barnbarns historiska medvetande när de blivit gamla sträcka sig just sex generationer tillbaka.

    • Ja, det kan vara värt att påpeka, men det är fortfarande svårt att veta vad som hör ihop. Det är ju möjligt att inte festligheterna förändrades bara för att datumet för dem flyttades.

  8. Går man till en källa som avhandlar ämnet Lucia och dess ursprung, något om en svensk-tysk folktro (Waldemar Liungman Lund 1944 – Carl Bloms tryckeri, så är ursprunget till Luciafirandet och dess tillbehör kvarlevor från forna tiders skräck/dyrkan för/av demonväsen. Precis som med flertalet men inte alla religioner så har lärorna och föreställningarna ett solklart hedniskt ursprung, I LIKHET med julen :)

  9. Pingback: De juliga ordens historia | Jenny Asp

  10. Du har faktiskt fel här, men det är en vanlig missuppfattning så misströsta inte. Ordet Lusse kommer från en urgammal svensk/fornordisk tradition där man firar ”lussebruden”. Lusse betyder ”den ljuse” på fornordiska och gammelsvenska (fram till 1700) och var en vanlig benämning på fruktbarhetsguden Frö/Frej. Lussebruden betyder ordagrant ”Frös fru”. Lussebruden kom med ljus på vintersolståndets för att vända naturmakten mot ljus. Det var den första natten på asatrons långa festlighet att ”dricka Jul”.

    Lussebdruden gestaltades oftast av en prostituerad eftersom hon i västra skandinavien inte ansågs vara en gud. Frös Fru var alla de kvinnor som var prostituerade. I Östra skandinavien kallades Frö för Frej och där var han gift med guden Freja, som dock vara tillbads av Svearna, så traditionen med lussebruden är en västsvensk/norsk förkristen tradition, inte en sveatradition.

    Orsaken att vi idag firar lucia på den 13:de och inte på vintersolståndet beror på den Julianska kalenderns förskjutning. Lussenatten gled så att säga in på den 13:december och fastnade där i och med att den moderna kalendern infördes.

    Så sankta Lucia i Sverige har egentligen inget gemensamt med det Italienska firandet annat än att den Svenska katolska kyrkan satte igång firandet för att ta död på den hedniska traditionen med den promiskuösa lussebruden.

  11. Pingback: Sunnanvinds julkalender den 13:e december! | Sunnanvind Personlig Assistans

  12. Pingback: Till och med många kristna reagerar emot ”Jul-pajarnas” ständiga demoniserande… | Hedniska Tankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s