Kränkt! Kinapuffens sprängkraft

För några veckor sedan blåste en isig storm över landets tyckarsidor och kommentarsfält. Det handlade om kineskarikatyren på Fazers Kina-godis. Historian är att Patrik Lundberg påpekade i en krönika i Helsingborgs dagblad att det börjar bli rätt tröttsamt med alla normaliserade nidbilder och glåpord för asiater – se på kinapuffspåsen till exempel. Fazer snappade upp lite dålig publicitet och valde rasande snabbt att vända det till något positivt. Inom en vecka kom beskedet: den glada snedögda rishattsgubben får stryka på foten. Mer historia finns egentligen inte, men det var efter detta som stormen blåste upp.

Tramsigt! utbrast många, inte sällan vithyade personer med sunt förnuft som främsta analysverktyg. Svt Debatt beställde en Sifo-undersökning som visade att hela 97 procent av svenska folket inte tyckte att bilden var kränkande. Nähä, tänkte kanske Patrik Lundberg.

Folk är alldeles för lättkränkta nu för tiden, menade många. De dammade av begreppet offerkofta och sa, att det är som om det pågick en tävling där den som ropade ”kränkt” flest gånger vann. De gjorde säkert en alldeles korrekt analys. Det betyder dock inte att de borde ta varje möjlighet att använda sig av korkade nidbilder och glåpord.

Men hur ska man kunna veta vad någon ska uppleva som kränkande? frågar de kanske nu. Låt oss säga att de påpekar lite fånigt att de kanske tycker att färgen gul är kränkande. Det kan låta konstigt men folk använder faktiskt sådana argument ibland. Så här kan man bemöta det.

Figuren på Kina-påsen är en karikatyr. Det knallgula ansiktet, ögonen i två sneda streck, den svarta pagen och den röda rishatten representerar (men avbildar inte) utseendemässiga drag som är vanliga i Asien men inte i Nordeuropa, och som därför ses som utmärkande. I karikatyrens namn har dessa drag förstärkts och överdrivits för att skapa en festlig bild. På samma sätt var det fullt rimligt en gång i tiden att avbilda ett afrikanskt huvud som en kolsvart boll som lyses upp av ett par vita ögon och en stor röd plutig mun. Också denna karikatyr använde sig Fazer av förr i tiden som frontfigur för det godis som i folkmun hetat negerlakrits.

Detta är ett rimligt och kreativt sätt att skapa starka symboler, så länge man inte uppfattar det karikerade som en människa. Det är kul med karikatyrer av pompösa makthavare (i den mån de uppfattas som ikoniska figurer höjda över mänsklighetens futtighet). Däremot säljer man sällan godis på makthavarkarikatyrer. Godisfigurer skapar vi av stiliserade grodor, björnar, hallon och flygande mattor. Det är kul, exotiskt, fantasieggande. Men kineser och afrikaner är dessvärre mindre festliga till sin karakteristik.

Kina-godisets frontfigur är alltså dålig därför att den är en karikatyr på en person som det inte finns något behov att skämta om. Den som drar efter andan för att ropa offerkofta kan andas ut igen. Det handlar inte om att det är synd om dem som karikatyren representerar. Det handlar om att kineskarikatyren är en tråkig figur som vittnar om en trång världsbild där personer från Kina figurerar i samma kategori som grodor, björnar och hallon.

Det hela behöver inte bara handla om offerkoftor och kränkthetstävlingar, för även om man inte ska överskatta marknadens bot på världsproblemen så är denna fråga förhållandevis självlöslig. Tycker tre procent av de presumtiva konsumenterna att symbolen är kränkande gör Fazer ett genidrag i att byta ut den – och på kuppen framstå som utmärkande självreflekterande och nydanande (vilket förstås är en sanning med modifikation, eftersom många konkurrenter aldrig haft någon symbol som kunnat uppfattas som kränkande).

Samtidigt kan det vara intressant att reflektera över vad som kan vara föremål en karikatyrteckning. Fazer säljer också ett godis som kallas Wienernougat. Det är en chokladask som pryds av ett par som dansar wienervals. Men hur gör man en nidbild av det? Fazer tycks inte ha kunnat komma på någon, och avbildade i stället paret i en naturtrogen och något högtravande stil:

Andra gånger går det att skapa nidbilder, utan att de blir särskilt brännande. Det krävs inte mycket fantasi för att avbilda en fransos med randig båtringad tröja och basker, med ett rödvinsglas i handen, en baguett under armen och en purjolök stickande upp ur väskan. Varför bränns det inte? För det första anspelar inte fransosens nidbild på etnicitet på det sätt som den gulhyade snedögda kinapuffsbilden gör. En basker kan man alltid göra sig av med. För det andra har vi i Sverige ändå knutit ett visst värde till den franska kulturen, inte minst när det gäller maten. Även om vi kan fnissa åt fransoskarikatyrens excesser handlar det i slutändan om något som vi känner till och ofta har en positiv relation till. När det gäller kinesen och afrikanen har man i stället tagit fasta på de drag som oundvikligen skiljer dem från en nordeuropés utseende. Det är så man skapar en exotiserande distans. Det är därför Patrik Lundberg gjorde rätt som sa till – oavsett vad 97 procent av Sveriges befolkning påstås tycka.

I fallet negerlakrits lät Fazer en skicklig formgivare styra om linjerna till en lika karakteristisk, men inte lika karikerande, figur. Vi får hoppas att utvecklingen blir lika lyckad i fallet kinapuffar.

Annonser

11 kommentarer

Filed under Språk

11 responses to “Kränkt! Kinapuffens sprängkraft

  1. Kattis

    Sen ska man inte underskatta effekten av kulturella maktförhållanden. Det är helt ok att att förlöjliga ”uppåt” men inte ”nedåt”. Därför har vi större acceptans för skämt om nazister framför judar, män framför kvinnor…Fransoser framför asiater.

    • Linnea

      Precis. Men ibland kan det vara svårt att avgöra vad som egentligen är uppåt. Nazisterna kunde skratta gott åt sina judeskämt, som ofta byggde på att judarna var giriga och maktfullkomliga och roffade åt sig allt de kom över. Det är knappast utmärglade människor i koncentrationslägeruniformer de avbildade i sina karikatyrteckningar. Kanske är det så att karikatyrer bygger på att man tillskriver det karikerade en högre status än det egentligen har.

  2. Det är lite lustigt att 97% av befolkningen svarar att vi i alla fall inte blir upprörda över att helt andra människor avmålas som nidbilder. Puh, vilken tur!

  3. leoscookie

    Det hade varit intresant att höra vad asiaterna själva tycker i frågan.

    • Åke Andersson

      Mycket riktigt. Att låta den svenska befolkningen rösta om något som inte äns kränker oss själva är ett bevis på hur dålig underkökningen görs… Det är vad asiaterna som borde få säga sitt, för det är ju de som blir kränkte och inte västerläningar, eller har jag fel..?

    • Te.s

      Ja. Man gjorde faktiskt ett reportage om detta trams i Kina och ingen ansåg att det var kränkande. Lustigt, eller hur? Folk är så lättkränkta i Sverige nu för tiden och det hjälper inte när folk som bloggskrivaren spelar med i denna cirkus och bestämmer vad som är olämpligt eller lämpligt åt annat folk.

      • Bloggens inlägg i denna cirkus är inte att bestämma vad som är lämpligt eller olämpligt, kränkande eller okränkande, utan att förklara att det som gör att Patrik Lundberg kritiserade kinapuffskarikatyren har att göra med att bilden bygger på en trång och ganska obildad världssyn, som inte ser asiater som människor. En sådan världsbild har sprängkraft i Sverige, där asiater är en minoritet. I Kina har den däremot mindre sprängkraft, eftersom de flesta som bor i Kina har asiatiskt ursprung, vilket innebär att det asiatiska utseendet är det omarkerade, normala och mänskliga. Där ryms knappast en världsbild där asiater inte ses som människor.

  4. Pingback: Apropå gammalmodiga stereotyper | Linneas språkblogg

  5. Dock är det tragiskt att Fazer fortfarande i sitt hemland Finland använder sig av den svarta figuren på sitt lakrits. Så djupt satt alltså den förståelsen för det olämpliga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s