Två påskpassager i temat passera

1
”Den natten skall jag gå fram genom Egypten och döda allt förstfött i landet, både människor och boskap, och alla Egyptens gudar skall drabbas av min dom – jag är Herren. Men blodet skall vara ett tecken på husen där ni bor. När jag ser blodet skall jag gå förbi, och det förödande slaget skall inte träffa er när jag slår Egypten.” Så säger herren Gud själv i bibelns Andra mosebok 12:12–13. Inte så trevligt kanske, men det är här vårt påskfirande en gång började.

I dag handlar ju den svenska majoritetspåsken, förutom tillfället att sälja slut på rester av must och skinka som blev över efter julen, och förutom tillfället att äta groteska mängder lösviktsgodis och chokladdragerade marsipanägg, om att hedra minnet av Jesus död och uppståndelse. Men redan innan Jesus var påtänkt (om man nu i strikt bemärkelse kan hävda att han någonsin var påtänkt, med tanke på jungfrufödseln och allt) firades påsk. Då var det en judisk högtid som hedrade minnet av israeliternas uttåg ur Egypten.

Innan Israel blev en ockupationsmakt hade deras invånare det ganska knapert ett tag, och därför utvandrade många israeliter till Egypten för att överleva (allt enligt moseböckerna, med hull och hår). När israeliterna började få det godare ställt blev makten nervös att de skulle ta över landet, och därför förslavade makten alla israeliter. Då fick israeliterna det ännu mer knapert, och Gud försöker därför lösa detta. Så här presenterar Gud sin plan när han pratar med Moses och Aron:

Jag skall göra farao hård och omedgörlig, så att han inte lyssnar på er, hur många tecken och under jag än gör i Egypten. Jag skall bära hand på Egypten och föra mina härar, mitt folk, israeliterna, ut ur Egypten under väldiga straffdomar. När jag lyfter min hand mot Egypten och för Israel ut därifrån, då skall egypterna inse att jag är Herren. (Andra mosebok 7:3–5)

Personligen ser jag inte egenvärdet i att medvetet göra farao hård och omedgörlig, men Guds vägar är som bekant ougrundliga. Efter detta kom de där nio plågorna, med gräshoppor och grodor och Gud vet vad, och så slutligen den tionde plågan. Det är då vi kommer till påskpoängen: Gud ska gå ut i Egypten och döda allt förstfött han kommer över, och för att slippa denna plåga ska man slakta ett lamm eller en get, tömma det på blod och stryka blodet runt sin dörr. När Gud ser detta ska han passera, eller ”pesach”, som det visst heter på hebreiska. För att göra en lång historia kort: Gud skonade israeliterna, och i och med detta kunde de göra sig fria från slaveriet – hurra! – och härav pesach som sedemera blev till ordet påsk.

2
Denna religiösa ökenvandring blir särskilt intressant i ljuset av en skylt som sitter uppe bakom Stockholms universitet för närvarande. Skylten har nog inte egentligen någon påsklig avsikt, men i brännpunkten mellan traditionsutgärvningar och texters funktionalitet finner den ändå sin plats i här, just denna påskafton:

Det är just passerandet som är det intressanta. Passera, som i ”gå härifrån för annars får du sprängning på dig”, eller passera som i ”gå på bara för det är lugnt just nu”?

För att ha användning av skylten behöver vi tolka förhållandet mellan skyltens två yttranden. De korta signalerna förklaras med hjälp av en påståendesats som berättar vad som händer: skott kommer. Förklaringen till långa signaler är en uppmaning till vad vi ska göra när vi hör dem: passera. Man kan tänka sig att samma information inte gäller för två olika typer av signaler, vilket innebär att det antagligen inte kommer att komma skott när det är lång signal, och att man inte uppmanas att passera när det är kort signal. Mycket längre kommer vi dock inte. För att kunna räkna ut vad vi ska göra när det kommer korta signaler, måste vi veta vad motsatsen till ”passera” är. Ska vi vänta tills sprängningen är över, ta oss härifrån, eller absolut inte passera sprängningsplatsen?

Instruktioner är svåra, det har jag skrivit en hel magisteruppsats om. Två problem blir direkt tydliga i denna kortfattade skylt. För det första bör man skriva instruktioner som instruktioner; om det är tänkt att jag ska bete mig på ett särskilt sätt på grund av att det kommer att komma skott, är det bäst att skriva det. För det andra är det enklare att förstå en instruktion och att genomföra den handling den instruerar till, om man får veta varför man ska göra det. Men begriplighet vore ju en enkel match om det inte vore för tydlighet. Man skulle utan vidare kunna överösa den där skylten med information om hur sprängningen går till och hur den påverkar förbipasserande, men då skulle den bli mindre översiktlig och därför ännu mindre användbar. Konsten är att berätta så mycket som möjligt så tydligt som möjligt på så lite utrymme som möjligt.

Glad påsk!

10 kommentarer

Filed under Begriplighet, Språk

10 responses to “Två påskpassager i temat passera

  1. Eva

    Glad påsk till dig också! Som alltid är dina texter läsvärda och manar till eftertanke. Nu sitter jag här igen med ett småleende på läpparna efter att ha läst din text, och som alltid är den aktuell och i tiden!

  2. Den där skylten var fin, här finns det inte utrymme för feltolkningar. :D

  3. Jag har faktisk inte reflekterat över att den generationen jag tillhör, oftare använder sig av ironi i sitt vardagsspråk. Intressant att du påpekar det.

    Ha en bra dag
    Rick

    • Linnea

      Det påstås ibland att det finns en sådan: de som pratade tvärtomspråket på dagis och aldrig gjorde sig av med den vanan. Ha en bra dag själv!

  4. Hejsan!
    Jag skulle uppskatta din hjälp!
    Så kolla in inlägget och se vad jag behöver för sorts hjälp!

    Tack i för hand !

    • Linnea

      Hej! Jag har försökt svara på din blogg, men det verkar inte funka. Tyvärr kan jag inte sanskrit, så jag kan inte hjälpa dig. Men testa någon på Institutionen för orientaliska språk vid Stockholms universitet. http://www.orient.su.se/

      Lycka till!

  5. José L Ramírez

    Det var nog en skylt för vad du kallar ”den ironiska generationen”. Skylten kan tolkas då: ”Du får göra vad du vill, men så här är det och du får skylla dig själv”. De handlar om att bevilja handlingsfrihet på eget bevåg. Så brukar man ibland tala ironiskt till små barn.
    Man kan göra också en jämförelse med hur en upplysning uppfattas. Jag kan använda då en liten berättelse: ”En förststadielärare frågar en av sina elever: ”Vilken god handling har du begått idag?”. ”Jag har hjälpt en blind man att gå över gatan” (svarar barnet). ”Jaså, .. med det är väl ingenting!” (säger läraren). ”Jodå (säger barnet) … det tog mig en hel timma … Han ville inte”.
    I en skrift med titeln ”Handlingsfrihetens villkor” påtalade jag sammanblandningen och missuppfattningen mellan frivillighet och plikt. När övergångsljuset är rött, då får man inte gå över. Men när det blir grönt, så kan man gå över, men man kan också stanna. Varken tvång
    eller plikt (två ord som också byts ut mot varandra).
    Jag slutar aldrig att förvånas över den ständiga sammanblandningen mellan ”kunna ” och ”få”. Den finns ibland i svenskan och det finns ständigt i spanskan. ”Du kan inte komma in här”, skulle innebära endast att det inte är tillåtet. Vakter, maktfolk och den som vill påtvinga ordning och reda använder ordet ”kan”, när det är ”får” som gäller. Jag har reagerat ofta mot den utbredda vanan i Spanien. Jag besökte nyligen Córdobas moské med en svensk grupp. Man fick inte ta bilder eller filma, men (konstigt nog) inte heller spela in det som jag höll på att berätta. En vakt talade om för mig: ”Ni kan inte spela in”. Jag svarade då: ”Ser ni inte att jag gör det? Alltså kan jag”. Sådana extrema fall av hårdnackat språk har många andra roliga exempel. Även i Spanien har jag sett en trafikvarningsskylt utanför en skola son sade: ”Fara! Skolbarn!” Det var således barnen som var det farliga, inte bilen. Det känns betryggande för förarna. Ordet ”Obs!” vore det riktiga.
    Det är intressant att jämföra en rad olika uttryck som förutom de nu nämnda kan vara: tala om, anbefalla, rekommendera, ”notera!”, uppmärksamma osv. Det kan vara en bra uppgift för en skoluppsats.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s