20. Serbiska

I dag är det dan före dan före dan före dan före dan! Det är dags att lägga på ett kol på spenatätandet om man ska hinna blidka tomten innan julaftons dom ska falla. Mellan tuggorna kan vi ägna en tanke åt serbiska, ett av de större svenska invandrarspråken. Tillsammans med de närbesläktade slaviska språken bosniska och kroatiska finns det i Sverige drygt 108 000 talare. I världen finns det ungefär 12 miljoner människor med serbiska som förstaspråk. Översättaren har valt att skriva meningen med latinska bokstäver, vilket inte är ett självklart val. Angående alfabet för serbiskan skriver Nationalencyklopedin så här:

Serbiska skrivs med kyrilliskt alfabet konsekvent enligt fonetisk princip (ett ljud svarar mot en bokstav), medan kroatiskans latinska alfabet innehåller vissa digrafer, vilket dock inte hindrar nästan full reversibilitet vid transkription mellan de bägge skriftsystemen.

Wikipediaartikeln om serbiska medger dock att serbiska skrivs med både latinskt och kyrilliskt alfabet, även om det kyrilliska påstås vara vanligare.

Den som läst andra luckor i julkalendern känner kanske igen den gamle farfar frost, på serbiska Deda Mraz, som får stå för jultomten. Detta vittnar om hur serbiskans lånvokabulär till stora delar byggs upp av lån från slaviska språk, som här ryska. Också turkiska och tyska är starka långivande språk.

Spännande med serbiska är också att det har fyra olika grammatiska former som syftar på dåtid. Formen som heter imperfekt, vilket i princip är samma som den vi använder i svenskan (t.ex. tomten åt gröten), tycks vara den minst använda; den anses rent gammalmodig. Vid sidan om används formerna aorist, perfekt och pluskvamperfekt.

Tack Maria Blagojevic för översättningen!

Advertisements

2 kommentarer

Filed under Julkalender 2010

2 responses to “20. Serbiska

  1. Karin

    Oj vad man får lära sig! Nu kanske jag får lära mig vad ”aorist” är?? Det ordet har jag aldrig hört!

    • Linnea

      Det har att göra med det som brukar kallas aspekt. Den som kan franska eller spanska har kanske lagt märke till att det finns två olika dåtidsformer: en för det oavslutade ‘han åt alltid’ (imperfekt): siempre comía, och en för det avslutade ‘han åt igår’ (preteritum): comió ayer. Detta är en skillnad i aspekt. Det finns tre sätt att skilja på aspekt, och de rör huruvida handlingen är eller inte är inträdande, pågående och avslutande.

      Aorist rör inträdande handlingar. Verbformen används när man vill beteckna inträdande i förfluten tid, utan att säga något om huruvida handlingen är avslutad. En lite äldre grammatikbok förklarar det rätt kärnfullt så här: ”Aoristen framställer … handlingar och tillstånd i förfluten tid i och för sig (absolut), utan afseende på deras varaktighet, förlopp eller förhållande till andra.” Ett vanligt mönster verkar vara att man berättar i imperfekt, och för in plötsliga handlingar i aorist. Så tycks det dock inte fungera i serbiska, där imperfekt ses som en högtravande form.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s