17. Bulgariska

Under dagens lucka lurar bulgariska, ett slaviskt balkanspråk med ungefär 12 miljoner talare i världen. Så här ser julkalenderns mening ut på bulgariska:

Än en gång stöter vi alltså på det kyrilliska alfabetet i julkalendern. Med latinska bokstäver blir meningen: ”Debeliat Dedo Mraz iziade kolednata kasja na Rudolfa”. Kanske känner någon igen ett par av orden från den ryska luckan. Den gamla farfar frost återkommer exempelvis, och ordet för gröt, kasja, påminner om ryskans kašu.

På svenska blir meningen så här: ”Tjocka farfar frost har ätit upp jul gröt av Rudolfs”. Titta hur genitivet märks ut både med den fristående partikeln na och med en genitivändelse. Rent grammatiskt är bulgariska överlag en riktig föreställning. Det finns i språket små finesser som en egen form för berättelser och hörsägner: narrativ. Meningen ‘han är sjuk’ skrivs då toj e bolen, medan ‘han lär vara sjuk’ eller ‘någon har berättat att han är sjuk’ skrivs toj bil bolen.

En annan egenhet i bulgariskan är att man sätter bestämd artikel på första ledet i en nominalfras. Ne.se berättar hur ordet ‘bok’ skrivs kniga, och i bestämd form knigata. ‘Ny bok’ skrivs nova kniga och ‘den nya boken’ blir novata kniga. Lägger man på ännu ett adjektiv i början av nominalfrasen är det där man sätter den bestämda artikeln: interesnata nova kniga. Kalenderluckans bestämda nominalfras ‘den tjocka jultomten’ har nu inte ett avslutande a någonstans. Det har att göra med att det är olika ändelser för bestämd form beroende på om huvudordet är maskulint eller feminint, och på om nominalfrasen är subjekt eller objekt i satsen. Dedo Mraz är maskulint och subjekt, och därför får ordet för ‘tjock’, debel, ändelsen -iat.

Tack Alexander Caytas för översättningen!

10 kommentarer

Filed under Julkalender 2010

10 responses to “17. Bulgariska

  1. alfapet

    ”ordet för gröt, kacha, påminner om ryskans kašu”
    Visst, i all synnerhet om vi talar om gröt i nominativ på ryska; kasja [som det borde translittereras på svenska], ”kasju” är alltså ackusativformen.

    Den bulgariska artikeln на translittereras ju förstås ”na”, inte ”ha”. Vore det ”ha” skulle det skrivas ”ха” med kyrilliska bokstäver.

    Intressant, f.ö. det där med narrativet. Meningen ”toj bil bolen” skulle en rysktalande automatiskt tolka som ”han (eg. han där) var sjuk”!

    • Linnea

      Bra att du sa till. Än en gång gick jag på den gamla kyrilliska fällan. Jag ändrar till ”na” så att jag inte leder någon i villfarelser.

      Translitterering tycker jag är svårt. Jag tar dig på orden och ändrar också stavningen av det bulgariska ordet för gröt till ”kasja”.

  2. alfapet

    Ang. translittereringen har Nationalencyklopedin all nödvändig info: http://www.ne.se/lang/bulgariska och http://www.ne.se/lang/ryska (kolla illustrationerna). Sedan finns det speciella regler för s.k. vetenskaplig translitterering, men NE:s regler lämpar sig bättre för allmänt bruk.

  3. Olof

    Man kan ju apropå gröt här (och/eller kanske snarare från ryska) ana ursprunget till esperantoordet kaĉo.

  4. sonja

    Kasha är nog det bästa sättet att skriva det på, det svåra är ju att svenskan inte har ett grefem tj/sj/stj/kj/ki/sh- ljudet så egentligen kan man ju skriva vilken somhelst av dem.

    Jag är inte säker på att man ska ha en genitiv ändelse på Rudolf. Har aldrig hört talas om något sånt. Kanske en gammal regel, inget som finns kvar idag i modern språkanvändning.

    ”Bil bolen” kan mycket väl betyda ”var sjuk” men då krävs kopula verbet ”e”, alltså ”toi e bil bolen” som betyder ”han har varit sjuk”. ”Han var sjuk” är ”toi beshe bolen”.

    Jag tror att Olof menar att esperantos kaĉo har sitt ursprung i bulgariska/ryska, men jag kanske feltolkade. Det är ju så med språk ;)

  5. alfapet

    ”Kasha är nog det bästa sättet att skriva det på, det svåra är ju att svenskan inte har ett grefem tj/sj/stj/kj/ki/sh- ljudet så egentligen kan man ju skriva vilken somhelst av dem.”

    Njaa, det finns i och för sig ingen lagstadgad svensk translitterering, men Nationalencyklopedins translittereringssystem är den norm man borde följa – se länkar här tidigare i tråden. Om man translittererar det ryska ш med ”sh” blir det (ännu) oklarare för folk att det faktiskt också finns ord som uttalas med s+h – Масхадов (tjetjensk motståndsledare; ”Mas-hadov”), пасха (rysk påskdelikatess; pas-ha). Nationalencyklopedins system är ganska optimalt med tanke på svenska skriv- och uttalsregler.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s