Goder morgon i denna sal. Ursäkta förutsägbarheten, men denna dag kräver särskild uppmärksamhet till Sankta Lucias modersmål italienska. Så här skulle hon ha sagt att den tjocka tomten har ätit upp Rudolfs risgrynsgröt (åtminstone om hon levde i modern tid):
På italienska heter alltså tomten il Babbo Natale – ‘fader jul’. Och ordet för jul – natale, går tillbaka till latinets natalis som betyder ‘födelse’ och syftar på Jesus dito. Liknande ord för jul kan man exempelvis se i spanskans navidad, franskans noël och portugisiskans natal. Ett annat ständigt återkommande sätt att prata om jul är ju att referera till Jesus Kristus: engelskans christmas, afrikaans kersfees och japanskans kurisumasu. Här i Norden pratar vi fortfarande om den fornnordiska traditionen jól, som var en helt annan fest som Haraldur med vänner firade före kristendomens intåg. Ingen vet säkert vad ordet jól har för ursprung, men man tror att det är besläktat med engelskans jolly som betyder ‘glad’ eller ‘festlig’.
Det blev visst mer jultema än italienskatema i dagens inlägg. Den som fått för liten dos italienska kan förslagsvis ta sig en funderare över funktionen hos partikeln di. ”Den tjock fader jul har ätit gröten av ris av Rudolf”, blir ju meningen på svenska. Tänk att det aldrig är någon som tror att gröten hör till riset men består av Rudolf. Tack så mycket till Francesca di Garbo som bidragit med översättningen!
I engelskan finns ju också ordet ”Yule” som förekommer i en del engelska julsånger. Ordet beskrivs här på Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Yule
Dagen till ära skickar jag med en länk till luciasången – här på italienska!
Jag tackar så hjärtligt!