9. Jiddisch

Idag den nionde december firas sista dagen i den judiska ljusfesten chanukka, och vad passar väl då bättre än att ägna kalenderluckan åt jiddisch? Detta är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk, och det är ett intressant språk med rötter på flera håll i Europa. Man antar att språket uppkom när judiska grupper bosatte sig i Rhenlandet omkring år 1000. Där talades under medeltiden en högtysk dialekt som kan sägas vara en förfader till jiddisch. Många jiddischtalande drog sedan österut, vilket gjorde att språket fick tydliga drag av slaviska språk, såväl när det gäller ordförråd som när det gäller grammatik. Också hebreiskan har kommit med viktiga influenser, särskilt i fråga om ordförrådet. Det fanns före andra världskriget ungefär 11 miljoner jiddischtalande i världen, men efter förintelsen hade denna grupp mer än halverats. I dag har jiddisch försvagats ytterligare, och talas som förstaspråk främst av ortodoxa judiska grupper i bland annat Israel. I Språken i Sverige uppskattar Mikael Parkvall det sammanlagda antalet svenskar med jiddisch som förstaspråk till ”något eller några tusen”.

Jiddisch för "Den tjocka tomten åt upp Rudolfs risgrynsgröt".

Jiddisch skrivs med det hebreiska alfabetet och från höger till vänster. Det finns dock några mindre skillnader för det alfabet som används för jiddisch, såsom att jiddisch även har bokstäver för vokaler, vilket inte hebreiskan har. Med latinska bokstäver framstår kanske meningen som mindre främmande: ”Der diker Santa Klaus hot ojfgegesn Rudolfs rayz-kashe.” Det tyska ursprunget blir påtagligt i grammatiska detaljer som artikeln ”der” och ord som ”dik” (jämför den tjocke på tyska: ”der dicker”). Översatt ord för ord till svenska blir det ”Den tjocke jultomten har ätit upp Rudolfs risgröt”. Ingenting särskilt exotiskt att diskutera när det gäller grammatiken alltså.

I samband med språket jiddisch kan man för övrigt också nämna författaren och nobelpristagaren Isaac Bashevis Singer, som skriver sina mästerverk på jiddisch. Dessutom har språket en trevlig musikstil kopplad till sig: klezmer. Kolla in Räfven om du har för tyst i lyan.

6 kommentarer

Under Julkalender 2010

6 svar till “9. Jiddisch

  1. Paulina

    Linnea, du är min julidol.

  2. alfapet

    Det slaviska inslaget kan vi se i ordet för gröt: på ryska heter det ”kasja” (jmf. ”kashe” i texten ovan).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s