8. Svenskt teckenspråk

Bakom lucka 8 döljer sig ett svenskt språk som i någon mån är förpassat till perifirin på den svenska språkscenen: det svenska teckenspråket. Det finns ungefär 8 000 döva och gravt hörselskadade personer i Sverige som har svenskt teckenspråk som förstaspråk. Utöver det finns det många hörande som har lärt sig teckenspråket, och man räknar med att det totala antalet brukare är uppåt 100 000. Teckenspråk har normalt inget skriftspråk, vilket ställer till det lite i en så skriftnormaliserande kanal som en språkblogg. Det finns däremot vedertagna konventioner för hur man transkriberar tecknat teckenspråk, och då skulle julkalenderns temamening se ut så här på svenskt teckenspråk:

Håll så det där i minnet när Sebastian Embacher, teckenspråksexpert på Språkrådet, tecknar meningen:

Detta är alltså ett unikt språk som är skilt från såväl den talade svenskan som andra teckenspråk runt om i världen. Det svenska teckenspråket har varit ett erkänt språk sedan 1981, vilket kan framstå som direkt generande sent. Då ska man dock beakta att Sverige var först i världen. I dag har svenskt teckenspråk i princip samma rättigheter som de nationella minoritetsspråken. Bland annat är det lagstadgat i Språklagen att ”den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk [ska] ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket”. Det innebär bland annat att döva studenter på svenska högskolor har rätt att få undervisningen teckenspråkstolkad. Det är något av en upplevelse att se en teckenspråkstolk i arbete, för att inte tala om att få sitt eget tal simultantolkat till teckenspråk.

Teckenspråket tecknas framför allt med händerna, men kroppsspråk, blickar, munrörelser och annan mimik är viktiga nyanseringar i språket. Ett tecken innefattar en rörelse med ena handen eller båda. Det finns avbildande tecken, som kan jämföras med talets ljudhärmande ord (som gäsp, pang och kvack), men de flesta tecken är precis som i talspråket godtyckliga – det går inte att förstå betydelsen av tecknet genom att bara se det. Teckenspråket har också något som kan jämföras med intonation; en fråga uttrycks exempelvis som ett påstående utom att tecknaren har höjda ögonbryn och drar ut utförandet av det sista tecknet.

På Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet finns ett teckenspråkslexikon för den hugade. Där kan du bland annat hitta en ordlista för tecken och fraser som har att göra med julen. Tack Sebastian för transkribering och teckning!

5 kommentarer

Filed under Julkalender 2010

5 responses to “8. Svenskt teckenspråk

  1. Ingrid

    Intressant att se transkriberat teckenspråk! Men jag tror att halva meningen försvann i videoklippet?

    • Linnea

      Jag är också lite lur på det. Dessvärre kunde jag inte göra så mycket åt det. Man får i alla fall se tecknet för tjock, tror jag.

      • Stefan Ericsson

        Jag anade detsamma men hann inte göra nåt inlägg. Alla tecknen kan bara inte finnas med. Ska se om jag kan kolla med en hörselskadad kollega.

  2. Karin

    Den här julkalendern är så underbart intressant och rolig!
    Tack!!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s