1. Kurdiska

Nu börjar 2010 års språkbloggjulkalender. Första språket ut är kurdiska, ett indoiranskt språk med drygt 20 miljoner talare, varav ungefär 40 000 här i Sverige (enligt ne.se). Det talas av folkgruppen kurder, och har sitt fäste i mellanöstern. Ett språkligt syskon är persiska, som talas i Iran.

Temat för den här julkalendern är att meningen ”Den tjocka tomten åt upp Rudolfs risgrynsgröt” skrivs på ett nytt språk varje dag. Så här ser den meningen ut på kurdiska:

På svenska, men med kurdisk ordföljd ser meningen ut så här: ”Tomten tjock gröt av Rudolf all åt”. Det blir uppenbart att det finns en hel del som skiljer svenska och kurdiska åt. Se exempelvis på genitivfrasen ”Rudolfs gröt” som på kurdiska blir ”gröt av Rudolf all”. Tack till Mizgîn Mujde Gumuscu för hjälp med översättningen! Det ska tomten komma ihåg.

Annonser

14 kommentarer

Filed under Julkalender 2010

14 responses to “1. Kurdiska

  1. Fredrik

    Fantastiskt initiativ med en språkbloggjulkalender! Men motsvarar inte ordet ”all” snarare ”upp” i den svenska meningen? Båda orden talar ju om att gröten tog slut.

    • Linnea

      Jo, på sätt och vis kan man säga det. Genom att använda ”all” ville jag (och översättaren) visa att kurdiskan inte har samma dubbeltydighet i ”upp”. Men visst, det kanske får en onödigt exotiserande effekt. Kul att du gillar initiativet!

  2. Fredrik

    Jo, fast jag syftade på att Rudolfs gröt borde bli ”gröt av Rudolf”, inte ”gröt av Rudolf all”.

    • Linnea

      Ah, jag förstår. Eftersom partikelverbet ”äta upp” inte finns på kurdiska behöver man med hjälp av en annan konstruktion meddela att tomten åt tills gröten var slut. Därför fyller ”all” på sätt och vis samma funktion som ”upp”, men ”all” är inte en partikel som hänger samman med verbet (jfr andra partikelverb som ”köra på”, ”värma upp”, ”lämna in”). Det kurdiska meddelandet är alltså ”den tjocka tomten åt all Rudolfs gröt”, och genitivfrasen är ”all Rudolfs gröt” – vilken på kurdiska skrivs som ”gröt av Rudolf all”. Det var så jag resonerade.

  3. anna

    Å, vilken bra kalender! Den måste tipsas om på alla möjliga ställen.

  4. Jag vill också tacka för det härliga initiativet till en språkkalender! Fantastisk idé!

    Samtidigt har jag en kommentar till kurdiskan: du nämnde aldrig att det finns flera olika kurdiska dialekter. Rudolf-meningen är troligtvis skriven i dialekten kurmanci, medan en soranitalande som jag själv hade uttryckt det lite annorlunda. Det är inte bara att en del ord och uttal skiljer sig åt, utan även grammatiken skiljer sig mellan kurmanci och sorani. Båda dialekterna är minst lika kurdiska. Soranins grammatik är dock något enklare än kurmancins. Samtidigt finns fler dialekter, som t.ex. feyli, zazaki, hewrami, osv. Ibland kan vi kurder till och med ha svårt att förstå varandra! :)

    Nu råkar jag vara femspråkig, varav fyra av dessa språk är europeiska språk. Själv tycker jag att kurdiskan ofta bär likheter med andra europeiska språk. I kurdiskan används prepositionen ”la”, precis om i franskan och likt polskan heter siffrorna fem och sex samma sak: penj (eller pengh) och shesh. Häst heter hesp (h:et är dock stumt), osv. Nu är jag ju ingen språkexpert, men jag skulle nog säga att kurdiskan inte bara är ett indoiranskt språk och besläktat med persiskan, utan även ett indoeuropeiskt språk, besläktat med många olika europeiska språk.

    Jag ser fram emot de resterande språken i julkalendern, vad spännande det kommer att bli!

    • Linnea

      Vad bra att du fyller på med dina kunskaper. Hon som översatte meningen till kurdiska kommer från Turkiet, och det är möjligt att kurmanci är hennes dialekt.

      Trädet för språks släktskap är lätt att gå vilse i. Men precis som du säger är kurdiska också ett indoeuropeiskt språk, eftersom indoiranska är en underavdelning av de indoeuropeiska. En bild som kan övertyga om komplexiteten ger Wikimedia commons.

      Det finns olika sätt att jämföra språk. Ett sätt är att titta på ordförrådet, och då kan man exempelvis se att kurdiskan och svenskan har liknande ord för häst. Man kan också titta på olika grammatiska detaljer, såsom typisk ordföljd. Svenskan är ett så kallat SVO-språk, som sätter subjektet först (”den tjocka tomten”), sedan verbet (”åt upp”) och sedan objektet (”Rudolfs risgrynsgröt”). Många indoiranska språk är i stället SOV-språk, som sätter objektet före verbet. Det är därför det heter ”Tomten tjock” (subjekt) ”gröt av Rudolf all” (objekt) ”åt” (verb).

      Vi får se om julkalendern tar upp något fler av de språk du kan!

  5. Pingback: Språkfredag: Matdosa, Fejan och snackis 2.0 | Kunskapsbloggen

  6. Det är inte bara möjligt att översättarens dialekt är kurmanci, det är till 95% säkert att översättarens dialekt är kurmanci. De resterande 5% skulle då vara Dimliki/Zazaki som är en liten dialekt som pratas främst i Dersim, men också i Diyarbekir/Amed samt, Bingöl/Cewlik, Elzize, Qocgiri.

  7. Mizgìn Gumuscu

    Hej!
    Jag känner som jag måste skriva nåt här:)

    Det kurdiska språket tillhör den indoeuropeiska språkgruppen familj av irani språket. Det kurdiska språket är släkt med familjen för iranska språk i nordvästra gruppen. Det kurdiska språket är nära besläktat med persiska, men också mycket olika från persiska.

    Det finns flera dialekter av kurdiska och det har blivit delat i olika grupper av olika forskare.
    En av de säger att Kurdiska har tre dialekter:

    1-Norra dialekt, 2. centrala dialekt 3.Södra dialekt. Denna åtskillnad är mycket schematik. Norra dialekt har utvecklats en ganska rik litteratur den centrala dialektenhar ochså men den södra dialekten för närvarande har inte en så rik litteratur.
    1-Norra dialekten kallas Kurmandji men i Irak kallas det även Behdinani.

    2-Central är en grupp av sorani,det består av sorani, långivare och Sinai ”. Denna dialekt talas mer i Sanandaj. Mahabat, Sulaymaniyah och Erbil. Denna dialekt har utvecklats en mycket stor litterär.
    Nu i tiden norra (Kurmandji) gruppen använder de latinska och kyrilliska alfabetet i skrift. Central dialekt (sorani) använder av det arabiska alfabetet.

    3-syd dialekt inhåller Kermanshah, Kelhori. Sancabi, Lori och Leki dialekter /accent.
    Det är mer än 50 miljoner som talar Kurdiska.

    Dialekten som jag har översatt till är Kurmanci/Kurmandji.
    Hoppas det är tillräckligt:)

    • Linnea

      Tack Mujde (/Mizgìn). Nu slapp jag reda ut något som jag knappt vet något om.

      Hon är alltså översättaren, för dem som inte uppfattade det.

  8. Pingback: Tack för detta år! – Texthuset 24

  9. Amedi

    Det finns fler liknande ord; bradar, broder, brother. Bluz är detsamma som blus. Sir(innebär dock att det är saltigt) är besläktat med sur.
    Mez (som betyder bord) används i kurdiskan, italienskan och franskan.
    Spas (tack), är besläktat med ryskans spatsiba.
    Azanem (jag vet), är detsamma som jugoslaviskans aznam. Även nazanem (jag vet inte på kurdiska) besöken detsamma som jugoslaviskans neznam.
    Che(vad), säger juggarna schta till, och italienarna säger que… Kia betyder vem? Både på kurdiska och italienska.
    Till att halka säger kurder; helisi, polacker säger scheliski.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s