På tyska finns ett vackert ord: zugunruhe. Man använder ordet för att beskriva den bedrövade känsla som uppstår hos flyttfåglar när de hindras från att åka iväg när de känner för det. ’Flyttoro’ vore en rimlig översättning. Kanske var det något sådant jag drabbades av i det postuppsatsiska stresstillståndet. Nu sitter jag i alla fall på den borneanska landsbygden och ger uttryck för min sommarlättja. Eftersom Borneo är finare på utsidan än på insidan (åtminstone vad gäller husen), ska man inte förvänta sig särskilt mycket aktivitet här i bloggen. Aktiviteten kommer tillbaka andra halvan av juli. Då ska jag också redogöra för mina nyvunna kunskaper om det malajiska språket. Tills vidare hoppas jag att de ädla läsarna har en förträfflig sommar.
Det var allt. Selamat jalan.
Linneas språkblogg 