På artonhundratalet var alla lampor sladdlösa

Sedan en god tid tillbaka har språkfilosofer och andra tänkare debatterat om förhållandet mellan språk och tanke. Man kan säga att det, logiskt nog, finns två ändar på debattbordet. Längst ut på ena kanten finner vi dem som menar att språket bestämmer hur vi kan tänka – det är i linje med ett sånt resonemang man försökt lansera ett normalt ord för den kroppsdel som kvinnor kissar och knullar med. Först kommer ordet, sedan kan man tänka på det, menar man. På den motsatta kanten finns de som menar att vårt tankesätt bestämmer språket – en företrädare för detta läger kan kallt konstatera att bristen på kvinnokönsorgansord har att göra med att vi inte tänker på det. Här menar man alltså att tanken kommer först, och att språket speglar vad vi har i hjärnan.

Det är nog inte överdrivet dristigt att påstå att de flesta som har en åsikt i frågan placerar sig någonstans mitt emellan dessa två läger. Man menar att språket till viss del bestämmer hur vi kan tänka, samtidigt som språket avspeglar vår världsbild. Det tror jag också.

Sant är i alla fall att det finns många ord som avslöjar en del av hur vi ser på världen. Ta ett ord som sladdlös. Vem behövde egentligen det ordet på den tiden då lamporna gick på olja? Varenda lampa var sladdlös! Och försök komma på motsatsen till sjusovare. Tja, det är ju helt enkelt en människa som inte är en sjusovare, en som sover normalt länge. Eller ta det gamla smädesordet benget som för några tiotal år sedan kunde användas för att reta någon som var jättesmal. Nu är det sista skriket att vara jättesmal, och då finns det inte längre någon anledning att reta dem som ser ut som bengetter.

Men å andra sidan: om bengetsepitetet skulle få en renässans så skulle vi antagligen efterhand börja tänka att Calista Flockhart ser ut som en get. Henne föreställer också den första bilden man får upp om man bildgooglar på benget. Bilden har titeln ”Calista Flockhart är en riktig benget”.

Och den som till äventyrs läser det här om hundra år får lov att teleportera sig till sin gammelmormor och fråga vad ”sladdlös” är för ett kuriöst ord.

7 kommentarer

Filed under Språk

7 responses to “På artonhundratalet var alla lampor sladdlösa

  1. Ingrid

    Egentligen borde vi inte behöva ordet ”fred”. Om det var fred på jorden skulle vi inte behöva ett ord för det. Jag brukar bli lite sorgsen när jag tänker på det.

  2. Pingback: Ingenting finns inte « Linneas språkblogg

  3. Anders Hedman

    Är det brist på ord för kvinnans könsorgan?!!? Jag kan komma på hur många som helst…

    • Linnea

      Bra poäng. Karin Milles har skrivit mycket om det. Kolla in hennes bok Kung Karl och kärleksgrottan!

      Vad vi saknar är ett neutralt ord för saken; för läkarbesök duger varken ord som ”hallonblomma” och ”snäcka” eller ”murva” och ”punani”.

  4. Anders Hedman

    ”Slida” ansågs vara det neutrala – icke-läkarspråkiga, icke-vulgära – ordet. Ända tills någon kom på att benämningen på könsorganet skulle vara ännue ett område där kvinnan var förtryckt. Man skulle ju lika gärna kunna hävda att det saknas ett ord för mannens könsorgan och lansera ”snipp”. Tack för tipset om Milles bok, den skall jag kolla in vid tillfälle.

    • (jag är medveten om att kommentaren är några månader gamla)
      ”Slida” är ju en specifik del av könsorganet, och passar därför inte för att benämna ”hela paketet”.
      Förresten kommer det väl från knivens slida, och markerar att kvinnans könsorgan är en platshållare för mannens?

      • Bra invändningar. Det har blivit en rätt intressant diskussion om könsbenämningar i kommentarsfältet för ett annat inlägg på bloggen: https://linneassprakblogg.com/2012/01/22/den-valgorande-vaginabararen-fran-hagersten/. Det är visserligen ganska många kommentarer, och bitvis innehåller de ingenting annat än privat käbbel, men diskussionen är mycket upplysande. Ge dig gärna in där!

        (Och ja, kvinnoslidor kommer från knivslidor, så jag antar att det är penisen som ska vara kniven. Det är minst sagt lite problematiskt.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s