Tvättstuga med betydelse?

>>Luddfilter rengöres efter varje torkomgång.

Jag bor i Husby, ett område där över femtio procent av invånarna är födda i ett annat land än Sverige (enligt USK:s statistiska årsbok 2009, på sidan 146). Det är en rimlig gissning att rätt få av dem har svenska som förstaspråk. Det är svårt att läsa på ett andraspråk.

>>Strykfria material skall endast fyllas till hälften av angiven max last.

En av de saker som kan ställa till problem är ovanliga ord.

>>Maskinen får ej handhavas av minderåriga.

Ett annat problem är substantiverade verb.

>>Valsning sker med helt pårullad mangelduk.

Nu är det tvättdags igen, och inte det minsta språkliga meddelande går min surmulna söndagskritik förbi. Det är ju enkelt att gnälla på dåligt språk. Det här skriver jag till exempel medan jag väntar på att mitt tvättgods ska nå centrifugeringsslut (sic). Det kräver ingen större aktivering av den analytiska förmågan. Jag skannar lokalen efter text, och eftersom stället invegs kanske någon gång i slutet på sjuttiotalet, och sedan dess inte direkt har badat i pengar, har nästan all text en stark sjuttiotalslig prägel. På sjuttiotalet fanns inte ens några språkkonsulter (den första kullen började sin utbildning 1978).

När man kommer in i tvättstugan, det vill säga när man har manövrerat Electrolux Wascator och har tagit sig in, möts man av en trevlig blå skylt.

Ja, att gnälla är enkelt. Men testa att formulera om de här meddelandena till svenska som en genomsnittlig Husbybo kan förstå. Visst, det går, men det är inte handvändningsgjort. Det är nämligen inte bara substantiveringarna som ska göras till verb, eller handhavas som ska bytas till användas; det är ett helt perspektivskifte som måste till för att avhjälpa den migrän man får av min tvättstuga. Det är därför Språkkonsultprogrammet är sex terminer långt. I höst är det antagning i Umeå.

12 kommentarer

Filed under Språk

12 responses to “Tvättstuga med betydelse?

  1. Malin Bergendal

    Underbart. Ett gratistips till hyresvärden, om du inte redan har skickat ett:

    Städa tvättstugan och gör tvättmaskinen ren när du har använt den. Var försiktig så att tvättmaskinen inte går sönder. /Hyresvärden

  2. Malin Bergendal

    Förresten – ”när du har tvättat”, inte ”när du har använt den”.

    • Linnea

      Bra förslag Malin, men så är du ju också språkkonsult. En språkkonsult som dessutom är specialiserad på att skriva för folk som har svenska som andraspråk. Det ser enkelt ut när det väl är gjort.

  3. Kerstin

    Trevlig blogg!

    Jag har också tänkt på det där eftersom jag också bor i område där många inte har svenska som förstaspråk. I min tvättstuga stod för en tid sedan en skylt med uppmaning om att använda tvättpåse till vissa plagg då tvättmaskinerna ofta gick sönder. ”Det är ofta bygelbehån som är boven i dramat” hade någon från bostadsbolaget skrivit. Bostadsbolaget ville nog inte använda myndighetsspråk och inte heller anklaga någon grupp av tvättare. Själv hade jag nog valt en annan formulering, kanske av imperativ karaktär tydliggjord med bild.
    hälsar en av Malins kollegor

    • Linnea

      Ja, vad har egentligen boven med bygelbehån och tvättmaskinen att göra? skulle man ju undra om man inte visste att ”boven i dramat” är en lexikaliserad fras. Och hur skulle man kunna veta det om man aldrig har hört uttrycket förr?

      Lexikaliserade fraser är onekligen en bov i andraspråksdramat. Då är det bättre att skriva ”Det är ofta bygelbehåar som gör att tvättmaskinen går sönder.” Särskilt eftersom det är det man menar.

  4. Ingrid

    På en liten skylt i badrummet i det alldeles nybyggda huset på Lilljansberget i Umeå ville Bostaden berätta att det inte var tillåtet att göra hål i väggen. Men istället skrev de något i stil med ”På grund av risken för vattenskador får hål ej göras i kakel”. Ja, passiva verb var det hur som helst. Och på grund av det kunde min pappa inte förstå vad de ville ha sagt, utan fick be mig förklara.

    Att det ska vara så svårt att göra en liten sketen skylt i ett badrum. ”Gör inga hål!” ;)

    Men innan jag började läsa till språkkonsult, och bara var en språkpolis med mord i blicken, bjöd min tvättstuga mig på den här urtjusiga felstavningen på en skylt till ett torkskåp: överhättning. Det var för övrigt Electrolux’ egen skylt. Det är ett under att jag inte tog saken i egna händer och rättade skylteländet med en vattenfast tuschpenna.

    • Linnea

      Ja, den där skylten minns jag också från Liljansbergsbadrummen. Det är inte lätt att göra rätt. Eller så är det det.

      Intressant med överhettningen. De måste ha glömt bort att det hade att göra med hethet. För de kan knappast mena att också handduken blir ”hät” efter att ha varit i torkskåpet. Eller också menade de helt enkelt att man inte fick he någon hätta över skåpet.

      • Ingrid

        Jag vet inte vad de kan ha menat. Men varje gång jag läste den hörde jag en väldigt tjock norrländsk dialekt (för att vara lite generaliserande).

        På tal om tvättstugeskyltar, typ (igen – vilket spännande ämne!). Jag har en kompis som hyr hos Sollentunahem, och i badrummet finns det en fläkt som man ska slå på när man har badat eller duschat. På fläkten (som nog är från 70-talet) sitter en liten klisterlapp med något så spännande som ett pluralböjt verb. Jag stirrar fascinerat på skylten varje gång jag är där. Vad är det med hyreshusskyltar och 70 år äldre myndighetsspråk?

  5. Linnea

    Vad sägs då om ”obehöriga äga ej tillträde”? Det måste ju vara en av de vanligare svenska skyltarna, men det pluralböjda verbet visar inga tecken på att vilja anpassa sig till det moderna språksamhället. Antagligen produceras det fortfarande skyltar med det meddelandet.

    • Ingrid

      Men herregud. Du har ju rätt. Det är så lexikaliserat att man inte ens reflekterar över att det är pluralböjt.

      Jag läser just nu Melinarnas sköna bok Maktspråk och har precis kommit till kapitlet om maktspråkets grammatik. Jag ska läsa det extra noga nu.

  6. flaskhals

    det får mig att tänka på häromdagen när tunnelbanerösten ropade ”avstigning för samtliga”. ett andraspråkigt par i fyrtioårsåldern förstod ingenting och satt kvar i tåget fast alla andra klev av. (de tänkte nog inte på att så många klev av eftersom tåget ändå var i gullmarsplan där många byter tåg.) rösten ropade därför ut samma fåniga mening igen utan resultat. till slut tog tunnelbaneföraren tag i saken och ropade ”alla ska kliva av” i sin mikrofon. då klev paret av. fint va?

    • Linnea

      åh, det var strålande! hur ska man kunna förstå det där fåniga jävla uttrycket ”avstigning för samtliga”? det låter som att de där samtliga ska få något. jag ska minnas det där och tradera det så ofta jag kan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s