Jag skrev för några dagar sedan att jag skulle återkomma till temat att engelskan är som ett slemmigt monster som äter upp den stackars svenskan vilket man till exempel kan se i det att många unga personer lägger till engelska fraser i slutet på yttranden like what the fuck. Det här är inte det slutgiltiga återkommandet; jag tänkte att jag istället skulle ägna några veckor åt att samla på mig belägg för analys. Det här belägget kommer från personalen på en skönhetsinrättning i Stockholm. De hade börjat prata om bröstläget hos de kvinnliga anställda.
KVINNA: Min kompis sa att Lisa har stora bröst. Har hon det?
MAN 1: Jag vet inte, det kanske hon har. Du har ju också ganska stora bröst.
KVINNA: Mina bröst har krympt, de var mycket större förr.
MAN 2: Jag tycker du har fina bröst.
MAN 1: It doesn’t count, you’re gay.
(samtalet dör)
Linneas språkblogg 
Jag har inget emot att använda engelska, det skulle förenkla väldigt mycket om världen var enspråkig. sen om vi ska skapa ett nytt språk (likt esperanto) eller om världen långsamt kommer gå över till ett språk som redan finns vet jag inte. jag skulle inte heller ha något emot att vara flerspråkig.
Jag umgås med människor från olika länder och då använder jag engelska och ofta så har jag lättare att uttrycka mig på engelska då väljer jag att använda det. Så jag känner inte det som att svenskan ”äts upp” utan mer att jag väljer att använda engelskan för att det underlättar mycket. dock kan engelska nog användas av vissa för att tona ner budskapet. som i konversationen ovanför. man 1:s kommentar hade kanske mottagits på ett mer personligt och negativt sett om han hade sagt det på svenska. Jag tycker det ska bli spännande att följa dina analyser.
Visst vore det enkelt om det bara fanns ett språk. Det skulle man ha sagt till chefen när han genomförde sin legendariska babel-offensiv i tidernas begynnelse. Nu har vi dock alldeles för mycket att förlora på att överge vårt språk, och samma sak gäller för vartenda ett av de kanske 2000 språk som talas i världen. Enspråkighet vore alltså härligt, men det är för sent. Parallellspråkighet däremot, att blanda språk, det är nog vägen till framgång. Det är jättebra att man klarar av att använda till exempel engelska när det behövs; man kan ju till exempel inte förvänta sig att någon ska översätta Wall Street Journal till svenska åt en. Så visst är flerspråkighet praktiskt.
Sedan går det inte att komma ifrån att engelskan har vansinnigt hög coolhetsfaktor i Sverige idag. Det är väl det som möjliggör ord som ”coolhetsfaktor” och olika typer av plötsliga engelska påståenden i svenska konversationer. Jag tror att du är inne på rätt spår när du säger att man använder engelska för att tona ner budskapet. Låt mig fundera vidare.
Kommentera på, så länge!
Hur stor plats engelskan har i världen, för att jag känner att jag håller på att går över mer och mer till det engelska språket. Efter en dag på universitetet har man lyssnar på flertalet föreläsningar och seminarium som hålls på engelska. En (visserligen inte stor)del av klassen är utbytesstudenter eller kommer ursprungligen från ett annat land. Följden blir att man pratar engelska. Texterna man läser är på engelska. Om jag kollar på film har jag inte svensk text för att jag tycker de översätter så oväsentligt och inte vad som egentligen sägs. Detta gör att jag på kvällarna när jag kommit hem fortsätter tänka på engelska. Det har t.o.m. gått så (långt) att jag inte kan uttrycka mig på svenska i vissa situationer utan får ta till engelskan. Är detta ett mönster över hela sverige? Vad gör det om sverige blir engelskspråkigt? jag vill gärna höra någons syn på varför det är viktigt att hålla kvar vid svenskan. Jag har nämligen ingen egen och jag tror det kan vara bra att ha en syn på detta.
Du har många frågor och reflektioner, och de är alla intressanta. Jag sitter inte inne med särskilt många direkta svar, men jag ska ändå försöka säga något.
Hur stor plats har engelskan i världen? Ett svar är antalet talare: ungefär 200 miljoner förstaspråkstalare, och därtill kanske 500 miljoner andraspråkstalare. Så minst var tionde människa i världen kan engelska, det är ett svar.
Du är inte ensam om att reflektera över att det är mycket engelska i högskolan. Delmyndigheten Språkrådet håller just på att färdigställa en rapport om hur läget ser ut. En uppgift därifrån är att nio av tio avhandlingar skrivs på engelska i Sverige. Det är ett annat svar.
Är detta ett mönster över hela Sverige? Det beror på vad du menar. Regionalt tror jag inte att det finns några större skillnader. Däremot varierar det mellan olika områden och olika åldrar. Äldre personer är till exempel kanske mindre benägna att använda engelska. Och inom områden som nöjesindustrin och vetenskapen dominerar engelskan, medan den inte är särskilt stark inom till exempel matlagning och privata relationer.
Vad gör det om Sverige blir engelskspråkigt? Med den frågan antar jag att du menar att engelskan skulle konkurrera ut svenskan. Ett problem med språkdöd är att en kultur försvinner med språkdöd. Skönlitteraturen skulle inte längre gå att läsa, forskningen skulle bli otillgänglig, landets historia skulle falla i träda. Men det där är problem som uppstår när språkbytet väl är gjort, och som det ser ut i dag har vi flera hundra år till en sådan situation.
Det finns egentligen ingenting som säkert tyder på att vi håller på att byta språk. Däremot kanske engelskan kommer att fortsätta dominera vid sidan av svenskan, och då kan vi få andra problem. Du skriver till exempel att du ibland har svårt att uttrycka dig på svenska. Jag skulle gärna vilja veta i vilka sammanhang du har dessa problem, och vilka problem det är. Generellt gör det ingenting om svenska ord byts ut till engelska, som i fallet trainee i stället för praktikant. Sånt har hänt i alla tider. Någon gång på femtonhundratalet bytte vi till exempel ut ordet tungomål till det tyska ordet språk. Det har ju gått bra. När det gäller lån av hela fraser, som alltså är temat för min slemmiga monster-serie, finns det nog inte heller några större problem. ”It doesn’t count – you’re gay” är egentligen bara en slangversion av ”Det räknas inte – du är bög”. Tror jag. Men här skulle kanske inte alla hålla med mig.
Så vad är då problemet? Det finns inget säkert svar på den frågan, men det är just det som vi måste ta reda på. Vissa forskare är oroliga över att Sverige kan förlora på att så mycket vetenskap bedrivs på engelska. Man tänker bäst på sitt bästa språk, och om svenskar bedriver avancerad vetenskap helt utan att använda svenska finns risken att svensk vetenskap blir sämre internationellt sett. Tror man. Än så länge finns det bara få och små bevis för detta. Ett exempel är en doktorsavhandling om sprint-undervisningen på gymnasiet, alltså de program där man läser alla ämnen på engelska. Där visade författaren, Maria Lim Falk, att eleverna fick stora problem med att diskutera och prata om det de lärde sig.
Ett annat problem kan vara att svenskan får lägre status och räknas som ett fattigt och oanvändbart språk. Det skulle ge ett helt land mindervärdeskomplex, vilket knappast kan vara lyckat för Sveriges politiska och kulturella status.
Avslutningsvis. Engelskan har starkt inflytande i dag. Det måste vi förhålla oss till. Jag tror att det bästa vi kan göra är att höja svenskan, i stället för att sänka engelskan. Hur detta rent praktiskt ska gå till lämnar jag åt politikerna. Ja, det här var min syn på saken. Hoppas det klargjorde mer än det förvirrade.
Mycket bra och förståndigt skrivet Linnea!