En liten sedelärande historia om förkortningar

Jag är ju på praktik nu. Praktiken får inte kallas praktik, av anledningar som jag visserligen förstår (det låter ju som att man är en tolvåring som praoar på Skokedjan). Termen som ska ersätta praktik förstår jag dock inte: Verksamhetsförlagd utbildning. Visst, det låter väl fint i en kursplan, men i lunchrummet?

Någon från verksamhetsförlagd utbildnings-platsen: ”Hej, vem är du?” Jag: ”Jag är verksamhetsförlagd utbildnings… Jag menar jag har verksamhets… Alltså det här är min verksamhetsför… Äsch. Linnea, jag är praktikant.”

I just detta fall känns det ju ganska skönt att man kan välja ut tre bokstäver ur termen, och slänga sig med VFU (även om också det begreppet skulle ha sina uppenbara brister i ovanstående lunchrumskonversation).

Centrum för lättläst är stället där jag håller till, i alla fall. Mitt jobb som språkkonsult är ju att skriva så att alla förstår. Centrum för lättlästs jobb är att skriva för dem som oftast utesluts av ”alla” – det vill säga personer som har särskilda problem med att läsa. En grupp som har problem med att läsa (på svenska) är ju personer som har ett annat förstaspråk än svenska. Det är också den gruppen jag djupstuderar i min prak… jag menar min VFU.

För att göra den redan långa historien lite kortare (för ni vill faktiskt inte, det försöker jag lära mig att förstå, höra den allra längsta historien) ska jag bara berätta att jag fick höra en vacker historia om förkortningar, från en lärare i svenska för invandrare.

Klassen läste en text om svenska julbord. En elev läste upp för resten: ”På det svenska julbordet finns det sill, kalvsylta, potatis, prinskorv emm emm”. En elev protesterar: ”Vadå emm emm?” Den uppläsande ”Ja, det står så: emm emm”. ”Men det är en förkortning fattar du väl”. ”Jaha. Vad är det en förkortning för då?”. Upproret övergår till ett förbryllat sorl. Man kan verkligen föreställa sig emmandet i klassrummet: ”Emm…” ”Emm…” ”Emm…”. Till slut var det en klipsk elev som knäckte nöten: ”Mellanmjölk!”

Illustration:JesperWaldersten

Illustration: Jesper Waldersten

Sensmoral: Man kan inte veta vad ”VFU” betyder om man aldrig har hört ”Verksamhetsförlagd utbildning”.

Tillägg: Man kan kanske förresten ändå aldrig veta vad Verksamhetsförlagd utbildning betyder.

Lämna en kommentar

Filed under Språkkonsultprogrammet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s