Jag måste erkänna att jag hade lagt fallet högt uppe i en dammig hylla, beredd på att aldrig mer se det. Men än en gång är Josefin en trogen Watson.
Detta har hänt: jag skrev ett inlägg där jag undrade var uttrycket ”Lungende Beda” kommer ifrån, frågade om läsarna kände till det, och om de i så fall också använde påhänget ”, det är vals”. Jag fick lite hjälp, bland annat från ovan nämnda dr Watson, och kom fram till att det åtminstone används i Piteå också.
Nu har Josefin rådgjort med en inbiten Pitebo, och han visste att Beda är något man kallar vem som helst, åtminstone i Piteå. Typ som en jeppe, om jag förstod det rätt. Så man skulle typ lika gärna kunna säga ”Hörru Beda, tare lugnt nu va”. Det är definitivt ett framsteg.
Men jag undrar fortfarande varför just ”Lungende Beda” är så gjutet. Jag har haft mina misstankar att det är citat från en film, teater eller bok, men uttrycket verkar väldigt geografiskt begränsat. Jag frågade ett par sörlänningar i klassen och de hade aldrig hört något sånt uttryck.
Nu hoppas jag på fler kommentarer. Det skulle verkligen vara intressant att hitta ursprunget. Säg till om du hört det, eller om du inte gjort det. Alla samtal är anonyma, och syns inte på telefonräkningen om du inte ringer.
Linneas språkblogg 