Träskrapport från en flitig student

Det här är visserligen gårdagens nyheter, men inaktiviteten kan förklaras. Jag har nämligen tillbringat de tre senaste veckorna i ett träsk i helvetet, kallat notpron. Efter entusiastiska uppvisningar inför de flesta, exklusive bekantskapskreten, sätter jag upp följande brasklapp: jag ger inga nöjesgarantier. Vad den bristande entusiasmen beror på kan jag dock för mitt liv inte fatta, för min entusiasm är det inget fel på.

Låt säga att jag studerar på en institution med lite skral ekonomi och att den därför inte har råd med fler än ett par timmar föreläsning i veckan. Hypotetiskt skulle man då kunna anta att jag skulle ha ungefär 30 timmar fritid under vanliga människors arbetstid. Om världen såg ut så skulle man ju ha väldigt mycket tid över. Men världen ser ju inte riktigt ut så, för när ett par timmars föreläsning är över förväntas den flitiga studenten läsa kurslitteratur eller praktisera det den lärt sig. Undertecknande student är skrämmande flitig och ägnar både arbetstid och fritid åt att praktisera. Exempelvis gick det en föreläsning för ett par veckor sedan under kursen IT för humanister, som kallades Datorspel och elektronisk litteratur. Vad jag har ägnat mig åt är alltså att av hela mitt hjärta ta mig vidare mellan spelet notprons banor.

Notpron, även stavat notpr0n, brukar sorteras under rubriken gåtspel. Antalet banor är, åtminstone så vitt jag vet, oändligt. Men det börjar på 1. Den interaktiva läsaren kanske redan har klickat på länken ovan och undersökt spelet. Om denna läsare även har en intelligenskvot över 2,5, kombinerat med en grundläggande datorvana, har den nog tagit sig vidare till bana 2. Men avskräcks icke: svårigheten ökar. Banornas gåtor löses med hjälp av ledtrådar i bild, url, källkod och sidtitel. Många banor har ett mindre klickbart område i fotot som leder till en ruta där spelaren ska fylla i ett användarnamn och ett lösenord; på andra banor ska lösningen skrivas in i adressfältet. Rent tekniskt ligger alltså spelet på neandertalarnivå. För att lyckas i spelet krävs dock tålamod, allmänbildning, total avsaknad av idioti, googlevana, viss datorvana, samt fyndighet i klass med MacGyvers. Och ja, med det i packningen (tålamodet överst) så är det bara att köra. Förr eller senare kör man fast, och det är enkelt att hitta fusk.

När det gäller fusk finns det för övrigt två typer: renodlat fusk, som ger lösningen rakt av, och lite grumligare fusk, som ger vägledning och tips. Om man kommer in på en sida som ger lösningar kan man lätt fastna där, och då är det förjävla tråkigt att spela för den som inte är ute efter att träna läskunnigheten. De av er läsare som jag lyckats entusiasmera hänvisar jag alltså till forum som ger tips och vägledning, eller till experter som jag själv.

Allt som finns kvar att säga är: lycka till.

Lämna en kommentar

Filed under It för humanister

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s