Tag Archives: Svenska som andraspråk

24. God är vad julen ska vara

Äntligen! I dag har det till slut blivit dags för den dag då det passar bättre än någon annan dag att önska varandra en god jul. Sista luckan i årets julkalender ska handla om detta, att vi säger just god jul.

Det är en ganska oomtvistad regel. Julen är god, påsken är glad och helgen (i betydelsen ‘veckoslut’) är trevlig.

Orsaken till detta ligger knappast i ordens ursprung eller semantik; vad jul betyder har vi ju redan avhandlat, och betydelsen i ordet god är enligt Nationalencyklopedin ‘som har (ett överskott av) de nödvändiga egenskaperna för att fungera tillfredsställande i visst sammanhang’. Det borde väl lika gärna ha kunnat vara glad som julen var? På exempelvis danska är ju julen glædelig.

Problemet är att svaret är ja. Det hade lika gärna kunnat heta glad jul, men nu gör det inte det. För en person med svenska som modersmål är detta antagligen inte något större problem, men det är lurigt för en som håller på att lära sig svenska. Få se nu, pingsten, är den god, glad eller trevlig?

Det är inte bara högtider som sitter ihop med specifika, till synes godtyckligt utvalda ord. Det finns andra ord som hör ihop som små språkklumpar. ”Tack för senast!” ”Ha en bra dag!” ”Var det bra så?” Inom andraspråksundervisningen lär man gärna ut dessa fraser i sin helhet.

Så varför heter det god jul? Det slutar lite som det började i den här julkalendern: svaret är att det bara blev så.

Nu i julkalenderns sista lucka vill jag också passa på att tacka för mig. Dessutom vore det nästan ofint att inte lyfta fram de generösa digitala resurser som försett inläggen med nödvändig bakgrundsinformation. Här är min åtta i topp-lista, utan inbördes ordning:

Tack också till alla som bidragit till diskussionerna i kommentarsfälten. Ni har gjort bloggen både mer intressant och mer lärorik. Slutligen önskar jag en god, trevlig och glad jul till er alla!

19 kommentarer

Filed under Julkalender 2011, Språk

Tvättstuga med betydelse?

>>Luddfilter rengöres efter varje torkomgång.

Jag bor i Husby, ett område där över femtio procent av invånarna är födda i ett annat land än Sverige (enligt USK:s statistiska årsbok 2009, på sidan 146). Det är en rimlig gissning att rätt få av dem har svenska som förstaspråk. Det är svårt att läsa på ett andraspråk.

>>Strykfria material skall endast fyllas till hälften av angiven max last.

En av de saker som kan ställa till problem är ovanliga ord.

>>Maskinen får ej handhavas av minderåriga.

Ett annat problem är substantiverade verb.

>>Valsning sker med helt pårullad mangelduk.

Nu är det tvättdags igen, och inte det minsta språkliga meddelande går min surmulna söndagskritik förbi. Det är ju enkelt att gnälla på dåligt språk. Det här skriver jag till exempel medan jag väntar på att mitt tvättgods ska nå centrifugeringsslut (sic). Det kräver ingen större aktivering av den analytiska förmågan. Jag skannar lokalen efter text, och eftersom stället invegs kanske någon gång i slutet på sjuttiotalet, och sedan dess inte direkt har badat i pengar, har nästan all text en stark sjuttiotalslig prägel. På sjuttiotalet fanns inte ens några språkkonsulter (den första kullen började sin utbildning 1978).

När man kommer in i tvättstugan, det vill säga när man har manövrerat Electrolux Wascator och har tagit sig in, möts man av en trevlig blå skylt.

Ja, att gnälla är enkelt. Men testa att formulera om de här meddelandena till svenska som en genomsnittlig Husbybo kan förstå. Visst, det går, men det är inte handvändningsgjort. Det är nämligen inte bara substantiveringarna som ska göras till verb, eller handhavas som ska bytas till användas; det är ett helt perspektivskifte som måste till för att avhjälpa den migrän man får av min tvättstuga. Det är därför Språkkonsultprogrammet är sex terminer långt. I höst är det antagning i Umeå.

12 kommentarer

Filed under Språk

Skatteverket’in internet sitesine hoş geldiniz

Nu ska ni få höra. I dagarna lanserades en fantastisk liten text på uppsatser.se. Den heter ”Man måste bli helt svensk för att hitta någonting” och är skriven av mig själv. Det är mitt exjobb från språkkonsultprogrammet, och det är en studie i hur tre myndigheters webbplatser fungerar för personer som har svenska som andraspråk. Kan du inte bärga dig? Ladda hem texten direkt då. Ni andra kan få vila ögonen på min vackra framsideillustration, innan jag går vidare till att berätta vad jag kom fram till.

Uppsatsen bygger på ett test som jag fick göra på elever från Sfi och svenska som andraspråk. Jag gav dem ett häfte med frågor, och bad dem att söka svaren på webbplatserna för Sveriges domstolar, Försäkringskassan och Vasamuseet. Frågorna kunde till exempel vara vilken tingsrätt de tillhör, hur länge man kan få föräldrapenning, eller var Vasamuseet ligger. Efter testet intervjuade jag också tre försökspersoner. Jag ville veta hur informationen fungerar för dem, hur de kompenserar för språkliga problem, och vad de tycker om den begriplighetshjälp som finns på webbplatserna. Alla tre webbplatser hade till exempel ett lättläst alternativ.

Här är det kortfattade resultatet

  • Hur fungerar informationen? – Bra, men inte tillräckligt bra.
  • Hur kompenserar de för språkliga problem? – Vissa använde lättlästa texter, andra använde webbassistent eller sökfunktion. Några få ändrade språkinställningarna på webbplatsen, så att de kunde läsa på sina förstaspråk.
  • Vad tycker de om begriplighetshjälpen? – Bra att det finns lättläst, men inte alla vill ha det. Ordlistor är alltid bra.

Här broderar jag ut mig
Webbplatserna i sig fungerade ganska bra för försökspersonerna, men inte tillräckligt bra. Det verkar som att många av försökspersonernas problem hade med ordförståelse att göra. Det är ett problem som är ganska enkelt avhjälpt: alla myndigheters webbplatser ska ha ett webbrum med enklare text, och i det webbrummet borde det också finnas en ordlista med svåra termer. Jag märkte också att de gärna använde sökfunktioner och webbassistenter. Den som känner sig uttråkad borde gå in på forsakringskassan.se och låta sig imponeras av deras Fråga Hanna. Webbassistenter är något som fler borde satsa på. Om de är välutvecklade är de verkligen användbara, särskilt för personer som inte vill eller kan eller ids läsa långa texter.

Mina informanter verkar ha haft en ganska tudelad attityd till lättläst. Å ena sidan tyckte de att det är bra med kortfattad och enkel text. Å andra sidan ville de utveckla sin svenska, och då kunde lättlästa texter vara för enkla. Vissa tyckte också att lättlästa texter var tråkigare än andra. Min slutsats är att alla medborgarvända myndigheters webbplatser borde ha lättlästa texter, men också annan mottagarvänlig information. Ett modernt informationssamhälle borde präglas av att medborgarna själva kan välja hur de vill ta till sig informationen. Det ska finnas utförlig information och kortfattad information, broschyrer och webbplatser, webbassistenter och internetartiklar. Det är naivt att tro att man kan skriva så att det passar alla – även om man förstås måste försöka.

Fotnot: Det som står i rubriken är ”Välkommen till Skatteverkets webbplats” på turkiska. Jag tänkte att det skulle kunna uppfattas som lite fyndigt.

2 kommentarer

Filed under Begriplighet, Språk, Språkkonsultprogrammet