Kategoriarkiv: Uncategorized

Julen närmar sig med stormsteg, så det gäller att skynda sig att skaffa fram julstämning i stugorna. För lika viktig som snön i december är den där barnsliga förväntansfullheten som är så nära förknippad med julfirandet. Vi kan väl kalla den förväntansfulla stämningen för julefrid.

Ordet jul har vi ju redan avhandlat i kalendern: det är ett gammalt ord som ursprungligen betecknade en annan vinterfest, kort sagt. Fridbiten är också ett gammalt ord, som är besläktat med ord som fred, fri och frände. Nationalencyklopedin definierar frid som ‘stämning av lugn, stillhet och frånvaro av konflikter’.

Det finns en julefrid (eller julfrid eller –fred; benämningen varierar till synes okontrollerat) med juridisk härkomst. Den medeltida Östgötalagen utlyste nationell julefrid från den 24 december och 20 dagar framåt – och då handlade inte julefriden om maniskt skumtomteätande och outtröttligt lyssnande på Rockin’ Around the Christmas Tree, utan om att landets medborgare skulle ära Jesus födelse genom att vara särskilt noga med att föra sig. Under julefriden straffade det sig extra mycket att begå brott.

Vissa läsare känner antagligen igen detta. Även om julefriden sedan länge har förlorat sin juridiska status i både Sverige och Finland, har det på sina håll blivit en jultradition att utlysa julefrid. Det främsta exemplet är Åbo, där julefriden utlyses offentligt genom att stadens kanslichef läser upp en traditionell text med åtvarning till envar att denna högtid med tillbörlig andakt fira, och i övrigt iakttaga ett stilla och fridsamt uppförande. Så sprider den juridiska julefridskungörelsen den där mysiga julefridsstämningen som också går att uppnå med skumgodisar. Bara det är en tradition går det att uppnå den rätta stämningen.

Stämning av lugn, stillhet och frånvaro av konflikter ska det vara. Det där med frånvaro av konflikter bör särskilt tas på allvar när det gäller julefriden. Det är kanske därför man sällan hör talas om någon pingstfrid. De flesta julfirare verkar ha rätt specifika uppfattningar om hur en redig jul ska firas, och vad ett redigt firande ska innehålla. Det ska vara ett visst godis, en viss typ av inlagd sill, särskilda julsånger och några teveprogram som går på precis samma tidpunkt år efter år. En viktig komponent i jultraditionen är också att en kvasirevolutionär julfirare ska grymta åt dessa traditioner. Det är väl ungefär som det ska. Fast märkligt är det – varför är det just vid jul som alla blir så rasande fridfulla och konventionella?

Låt mig slå fast min poäng med detta ovedersägliga bevis. August Strindberg, den notoriskt kritiska mannen bakom hållningar som ”Qvinnan såsom liten och dum och derför elak, såsom mannens bihang och påhäng skall qväsas till såsom barbaren eller tjufven”, har just i juletid påkommits med att avsluta ett brev inte ett dugg mindre hjärtligt än så här: ”Var tacksam och blygsam i medgången, och betrakta motgången som stenläggningen till triumfbågen! Och så god Julefrid åt Dig och din maka!”

Det verkar inte bättre än att också Strindberg skulle ha klämt i sig en och annan skumtomte om han levt länge nog. ”Julefrid vill väl hvar man ha – åtminstone om julen”, som Toini Topelius så kärnfullt uttryckte det.