10. Ryska

Pompa och ståt; i dag är det den stora Nobeldagen, och de två ryskfödda fysikpristagarna Andre Geim och Konstantin Novoselov kan stå som anledning att uppmärksamma språket ryska. Detta är det största av de slaviska språken, med sina ungefär 154 miljoner talare, varav drygt 13 000 bor i Sveroge.

Med latinska bokstäver säger bilden ”Tolstyj Ded Moroz s”el risovuju kašu Rudolfa”. På svenska blir det ”Tjock farfar frost åt ris gröt Rudolfs”. Till att börja med får man förmoda att det är en ren slump att tolstyj, det vill säga ‘tjock’ ligger så nära namnet Tolstoj. Eller finns det någon läsare som kan berätta något om en gemensam etymologi?

Grammatiskt sticker meningen ut i genitivfrasen, där ägaren Rudolf står efter den ägda gröten. Jag tror att detta är den prototypiska ordföljden för meningen, men det går också att använda en annan ordföljd. Det har att göra med att ryskan, som många andra östeuropeiska språk, använder kasus. I kasusspråk blir ordföljden mindre betydelsebärande. Kasus är ju en sorts etikett som sitter på orden och berättar hur de förhåller sig till varandra, och därför kan man i princip lika gärna skriva ”Piotr målade väggen” som ”väggen målade Piotr”. (För svenskans del brukar man oftast påstå att det bara finns två kasus: genitiv – alltså ägande – och nominativ, som är själva grundformen. Vi brukar dock inte kunna lattja så mycket med genitivfrasens placering, åtminstone inte i rikssvenskan. I exempelvis västerbottniska skulle jag dock påstå att man kan säga ”risgrynsgröten Rudolfs”, men det förutsätter att det ägda står i bestämd form.)

Den ryska jultomten kan för övrigt förtjäna särskild uppmärksamhet. Farfar frost – hur kunde det bli så? Egentligen är detta en figur som går tillbaka före det moderna kristna (nåja) julfirandet. Ded Moroz, vilket bokstavligen betyder farfar frost, återkommer i flera gamla ryska folksagor. Han är en hård men rättvis typ som belönar de snälla men förvandlar elaka människor till istappar. Tidigare lär han ha haft en mycket elak fru vid namnet Vinter, men nu förekommer han mest med sin sidekick Snöflickan som är lite vänligare lagd, och som dessutom påstås vara en riktig pudding. Begreppet Santa Klaus, som ligger närmare den jultomte vi har i Sverige, finns också i ryskan, men det är egentligen ingen som bryr sig om honom. För övrigt kommer den ryska jultomten inte på julafton utan på nyårsafton, och eftersom den ryskortodoxa kyrkan till på köpet utgår från den julianska kalendern får de snälla barnen vänta ända till den 14 januari innan Ded Moroz kommer och uttalar sin dom över dem. Den som vill lära sig mer om ryska traditioner kan vända sig till den trevliga sajten Modersmål Ryssland.

 Den här gången har Alexander Caytas, István Kozma samt en trevlig men anonym dam hjälpt till med översättningen. Tack till er alla! Ni behöver nog inte vara nervösa när farfar frost kommer.

About these ads

13 kommentarer

Filed under Julkalender 2010

13 responses to “10. Ryska

  1. Nik

    Det stemmer at etternavnet Tolstoj kommer fra adjektivet tolstyj. Forskjellen i skrivemåtene kommer så vidt jeg vet av plasseringen av trykk; -oj-suffikset brukes på maskuline adjektiv som har trykk på siste stavelse (se også bolsjoj ‘stor’), mens den ‘vanlige’ maskulinendingen er -yj (som i ogromnyj ‘enorm’, med trykk på andre stavelse). Hvorfor trykket er forskjellig har jeg imidlertid ikke noen forklaring på.

  2. Stefan Ericsson

    Ryska var kul. Men tänk att du t o m kom in på ditt ursprungstungomål, Västerbottniskan! Det finns ett annat kul sätt där också att bilda genetiv: ”Risgrynsgröt åt n’Rudolf”. Där ”åt” alltså inte betyder att gröten åt Rudolf, utan anger genetiv. Vanligast använder man detta sätt att ange relation till en person, som ”pöjkn åt n’Anders”, eller kanske ägande, som ”hästn åt n’ Erik”, men det går att använda för både ditt och datt.

    • Linnea

      Så tror jag inte att jag skulle säga, även om jag känner igen konstruktionen. Kan det ha att göra med att jag är innerstadsumebo? Var kommer din dialekt ifrån?

    • tobbej

      Spännande är att detta ”n’” ersätts av ”a’” när det är femininum!

    • Stefan Ericsson

      Jag är geniun stadsbo, uppvuxen öst på stan i Umeå. Men efter att först ha lekt med byungarna i Ostnäs på somrarna (först begrep jag inte ett dugg), sommarjobbat i flottningen, vinterjobbat med virkesmätning, och sedan inventerat floran i nästan varenda vrå av länet i över 30 år så behärskar jag målen härikring rätt väl, särskilt Umemålet som, med varianter, breder ut sig längs Umeälven ända upp till fjällkanten. Hade dessutom förmånen att vid många tillfällen diskutera våra mål med min ”ex-svärvar” Karl-Hampus Dahlstedt som du nog känner till.

      • Stefan Ericsson

        Fast det skulle strått ”ex-svärfar”. Varför stavar man så illa på skärmen?

      • Linnea

        Imponerande upptagningsområde. Och vilken ära att vara ex-familj med Karl-Hampus Dahlstedt.

        Varför man stavar så illa på skärmen vet jag inte. Det kanske har med storleken på texten att göra.

  3. не учитесь русскому у шарлатанов, учитесь у носителей

    • Linnea

      Spatsiba. ”inte lära sig ryska i charlataner, lära sig av media” är Google översätts tolkning av detta. Jag vet inte riktigt vad det betyder. Är det jag som är charlatanen?

      • Google ger dig inte riktigt rätt översättning, bör vara:
        ”Lär dig inte ryska av charlataner utan av bärare (=infödda talare)”. Och ”tack” heter ”spasibo”, fast det uttalas med ett ”schwa” (det ljud som skrivs med uppochnervänt e i fonetisk skrift) på slutet.
        Men det här att Ded Moroz kommer den 14 januari var en nyhet för mig! Det är ju så att Ded Moroz i rollen av nyårstomte var något som blev populärt under sovjettiden, och då var det den gregorianska kalendern som gällde. Så jag har aldrig hört något annat än att han kommer till det vanliga nyåret.

      • Linnea

        Egentligen framgår det inte ur min källa vilken nyårsafton som farfar frost dyker upp på. Det är mycket möjligt att det är den vanliga nyårsafton. Bara två fel kvar till finn fem då. Tack för upplysningarna.

  4. Stefan Ericsson

    Ja, egentligen var jag aldrig ”ex-familj” med K-H, han dog ju långt innan jag och hans dotter flyttade isär. Han var hur som helst barnens morfar och jag saknar honom jättemycket. På slutet hjälpte jag honom rätt mycket med redigering, han hade Parkinson och vi kunde bara jobba korta, intensiva stunder. Fast då skrev han bara ned minnen som kom ut i form av två samlingar, ingen vetenskap. Jag blir hur som helst rätt rörd av att du verkar ha en positiv bild av honom, för dig som är så ung är han väl antagligen mest en man som skrivit artiklar om dialekter.

  5. Pingback: 17. Bulgariska | Linneas språkblogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s